Article highlighted

Bristfälliga beslutsunderlag i Sverigeförhandlingen

Nyttoanalyser som ligger till grund för beslutsfattandet i Sverigeförhandlingen håller inte vad de lovar. Det menar Erik Ronnle, doktorand vid K2 och Lunds universitet, som studerar beslutsfattandet i Sverigeförhandlingen. - Nyttoanalyserna har så många metodologiska fel och är ojämförbara på så många sätt att de inte går att använda, säger Erik Ronnle.

De aktuella nyttoanalyserna skickades in till Sverigeförhandlingen under hösten 2015 som ett led i förhandlingens insamlings- och faktafas. Fasens syfte har varit att ta fram ett gemensamt underlag för kommande förhandlingar om medfinansiering och stationslägen. Syftet med nyttoanalyserna är att identifiera samhällsnyttor av infrastrukturinvesteringar på lokal nivå och därigenom komplettera befintliga kalkyler. 

Långsökta nyttor

De cost benefit-analyser som gjorts har varit negativa. Nyttoanalyserna anger däremot vilket mervärde höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärderna medför lokalt och regional och har haft ambitionen att bredda nyttobegreppet och inkludera fler nyttor. Det handlar om bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor för respektive kommun och region.

Erik Ronnle

De metodologiska felen Erik Ronnle hittat handlar om dubbel- och trippelräkningar av nyttor, oklara antaganden och metodval, ojämförbara underlag och att kostnader och negativa effekter ignoreras. Deltagarna fokuserar istället på att argumentera för sin sak och många har gjort egna tolkningar av instruktionerna, är Erik Ronnles analys.

- Det är inte fel att göra så här, men man bör vara öppen med hur man tar beslutet och varifrån man får sina siffror, säger Erik Ronnle.

Använts för politiskt stöd

- Nyttoanalyserna är otillräckliga som beslutsunderlag eftersom förhandlingsprocessen trumfat analysprocessen. Förhandlingen har börjat redan i själva faktafasen. Min tolkning är att Sverigeförhandlingen använt nyttoanalyserna för att bygga politiskt stöd och engagera kommunerna i projektet, säger Erik Ronnle, som nyligen publicerat sina resultat i Case Studys on Transport Policy.

Erik Ronnle pekar också på att det är svårt att hitta varifrån bostadsnyttorna man visar i analyserna kommer.

- När jag senare intervjuat dem som gjort analyserna säger de rakt ut att det är bostäder vi hade byggt ändå. Det en del av spelet, det är politik, säger Erik Ronnle.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2