Integrerade mobilitetstjänster i tiden – men öppen fråga hur och när

Hur kan vi få fler att resa hållbart? En uppmärksammad strategi är integrerade mobilitetstjänster eller som det också kallas: mobilitet som tjänst. Det handlar om att kombinera en rad olika mobilitetstjänster som kollektivtrafik, bilpool, hyrcykelsystem och taxi för att erbjuda resenären ett sömlöst resande.

Rapporten ”Drivers and Barriers for Integrated Mobility Services” (K2 Working Papers 2017:3) ger en överblick av litteraturen om integrerade mobilitetstjänster, med särskilt fokus på vad tidigare forskning säger om hinder och möjliggörare för dessa tjänster.

Tanken bakom integrerade mobilitetstjänster är att förenkla fö resenären att boka och betala sina resor.  Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Bakom rapporten står Emma Lund och Johan Kerttu, Trivector, och Till Koglin, K2 och Lunds universitet. Projektledare för forskningsprojektet är Annica Kronsell, K2 och Lunds universitet.

Flera aktörer med intressen

- En viktig fråga är vilken typ av aktör som kommer ta på sig rollen att vara ansiktet utåt mot kunden. Denna fråga är intressant inte minst därför att så många olika typer av aktörer är aktiva på marknaden för integrerade mobilitetstjänster – förutom kollektivtrafiken och bilindustrin har IT-aktörer bland annat från telekombranschen visat intresse. Det är fortfarande en öppen fråga i vilken utsträckning dessa aktörer konkurrerar med eller kompletterar varandra, säger Emma Lund.

Foto: Emma Lund är en  av författarna bakom rapporten

Många betraktar kollektivtrafiken som ryggraden i integrerade mobilitetstjänster. Samtidigt avgör kollektivtrafikföretagen själva om de är beredda att sälja sina biljetter genom kommersiella mobilitetsoperatörer, vilket skulle kunna bli ett avgörande hinder för kommersiella aktörer som vill ge sig in på denna marknad. Integrerade mobilitetstjänster förutsätter också en mobilitetsplattform som kombinerar olika trafikslag till en sammanhängande tjänst och här fungerar den snabba teknikutvecklingen som en stark drivkraft. Men även om en rad plattformar finns tillgängliga har få testats i andra sammanhang än mindre pilotstudier.

Förtätning och delningsekonomi bidrar

Flera övergripande trender i samhället bidrar till att skapa gynnsamma förutsättningar för integrerade mobilitetstjänster. Det handlar till exempel om:

  • Utvecklingen mot allt tätare stadskärnor skapar incitament för invånarna att överväga alternativ till privat bilägande.

  • Förändringar i kostnaden för att äga och köra bil skulle också kunna påverka efterfrågan på integrerade mobilitetstjänster.
  • Det ökande intresset för delningsekonomi innebär också att tjänster av detta slag får ökad acceptans bland konsumenterna.

Stat, kommuner och regioner spelar också en viktig roll:

  • Staten kan skapa förutsättningar som gör det möjligt att implementera de nya tjänsterna och för att upprätthålla konsumentskyddet.
  • Kommuner och regioner kan skapa bättre förutsättningar genom den fysiska utformningen av infrastruktur för kollektivtrafik, bilpooler, hyrcykelsystem och liknande, och genom att se till att dessa integreras på ett genomtänkt sätt.

Svårlockade resenärer

Forskningen om integrerade mobilitetstjänster identifierar flera olika möjliga fördelar för konsumenten, till exempel:

  • individuellt anpassade tjänster,
  • enklare bokning och betalning,
  • dynamisk reseinformation,
  • möjlighet att ta hänsyn till personliga preferenser vid reseplanering.

Den främsta kundgruppen är sannolikt ”flexiresenärerna”, som ofta kan resa med kollektivtrafik men också regelbundet har behov av andra färdsätt. Denna grupp upplever integrerade mobilitetstjänster som ett prisvärt alternativ till att äga egen bil. Gruppen har också en stor betalningsvilja.

Forskning inom beteendeekonomi visar dock att konsumenter generellt lutar åt att övervärdera nyttan av en befintlig lösning och undervärdera potentiella vinster. Att attrahera en tillräckligt stor kundgrupp för nya integrerade mobilitetstjänster kommer därför att bli en utmaning.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2