Article highlighted

Mycket snack om cykel – men bilen fortsatt stark

Översiktsplaner, policys, riktlinjer och cykelprogram betonar hållbara transportslag. Ändå har bilen fortfarande en särställning. Politiskt ledarskap för att främja cyklandet och utmana bilismen som norm verkar saknas. En forskargrupp vid K2 drar slutsatsen efter att ha analyserat planeringsdokument som rör cykelinfrastruktur i Malmö, Mölndal, Norrköping, och Örebro.

När olika grupper gör anspråk på samma yta för delvis olika ändamål uppstår det konflikter om vem som ska ha företräde. Sociologen Zygmunt Baumans begrepp ”urban spacewars” är ett träffande sätt att beskriva svårigheterna kring att överföra utrymme från bilen till cykeln. Ett sätt att lösa detta på är att ge det transportslag som skapar störst ekonomisk nytta mest framkomlighet.

- Utan tvivel är det så att de modeller som ligger till grund för vilket utrymme olika fordon anses behöva har tilldelat bilen ett högre nyttovärde och därmed mer utrymme och framkomlighet i gaturummet, säger Christina Scholten, författare till rapporten ”Cykelns plats i den kommunala planeringen” (K2 Working Papers 2018:5).

Cykelplaneringen inte samordnad

I dokumenten som analyserats beskrivs en rad konkreta åtgärder för att skapa säkra cykelvägar och prioritera cyklisterna i mötet med bilister. Men åtgärderna handlar om att ordna gaturummet så att cykeln också får plats, och utmanar inte bilismens norm i den lokala trafikpolitiken.

Foto: Patrick Tomasso / Unsplash

Det politiska ledarskapet för att främja cyklandet som ett hållbart resande verkar saknas utom i ett fall där Örebro tillsatte en parlamentarisk grupp för att driva cykelsatsningar politiskt. Organiseringen av cykelplaneringen verkar drivas av enskilda individer och är inte en integrerad del i stadsplaneringen.

- För att nå de politiskt uppsatta mål om ökad andel hållbara transporter och cykeln som ett av dessa, krävs ett tydligt politiskt ledarskap, en strategisk planering som tidigt integrerar de hållbara transportslagen och en planeringspraktik som har mandat att ändra i maktbalansen mellan transportslagen och överföra yta i trafikrummet från bilismen till cykeln. Det visar bland annat Till Koglins forskning om cykelplanering i Köpenhamn och Stockholm, säger Christina Scholten.

Rapporten är författad av Christina Scholten, K2 och Malmö universitet, Till Koglin, K2 och Lunds tekniska högskola samt masterstudenterna Henrik Hult och Niklas Tengheden, båda mastersstudenter vid Malmö universitet och SLU. Rapporten har tagits fram inom ramen för K2-projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” som är finansierat av Vinnova.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2