Article highlighted

Nu finns verktyg för jämställd transportplanering

I en ny handbok, ”Transportplanering i förändring”, ges konkreta råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möjligheter att resa och få inflytande över transportsystemet.

Förväntningarna på att belysa sociala konsekvenser, exempelvis jämställdhet, i samband med transportplanering ökar i Sverige. Hittills har det saknats ett etablerat verktyg för att analysera hur en förändring inom transporter påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män. Detta försöker en forskargrupp vid K2, VTI och Malmö högskola råda bot på tillsammans med teknikkonsultföretaget WSP. Ett delresultat av deras arbete är en handbok om bedömning av jämställdhetskonsekvenser i transportplanering på lokal, regional och nationell nivå.

– Tjänstemännen har efterlyst verktyg för att göra sociala konsekvensanalyser. Idag vägs sociala frågor in allt mer i bostads- och bebyggelseplaneringen, men i transportplaneringen lyser dessa frågor i stort sett med sin frånvaro. Ekonomi, framkomlighet och miljö har fått större utrymme än sociala aspekter som jämställdhet. Jag tror att det beror på att de som planerar inom trafik och transport ofta har en teknisk syn på transportsystemet, säger Lena Levin som är forskare vid K2 och VTI och tillsammans med Jon Halling och Charlotta Faith-Ell författat handboken.

Lena Levin är en av forskarna bakom handboken Foto: Kennet Ruona

Ojämlika resor

Handboken föreslår hur de nationella jämställdhetspolitiska målen kan anpassas för infrastrukturplanering.

I boken trycker författarna på vikten av att göra en nulägesbeskrivning. Den behövs för att kunna bedöma och förändra.

– Man kan analysera hur det lokala transportsättet för att ta sig till och från fritidsarenor ser ut. Medan pojkar generellt tar sig till ishockeyrinken med kollektivtrafik, cykel och gång får flickor ofta cykla på grusväg eller trafikerad landsväg för att ta sig till exempelvis ridhuset. Motsvarande gäller för transporter till och från arbetsplatser. En viktig fråga är om det går att uträtta ärenden på vägen till arbetet, eller om det är så att en person måste gå ned i arbetstid för att hinna med allt, som kvinnor ofta gör idag. Transportplanering får konsekvenser, säger Lena Levin.

Expertkunskap nödvändig

Lena Levin framhåller att det för framtiden finns ett behov av både mer utbildning och specialistkompetens inom transportplanering.
 
– Vid en större satsning inom transportsystemet utser man vanligtvis en person som är ansvarig för exempelvis miljöfrågor. Vi tycker att man vid större satsningar också behöver ha en jämställdhetsexpert.
 

Handboken ”Transportplanering i förändring” är ett resultat av forskningsprojektet "Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transport-infrastruktur-planering" som drivits inom ramarna för K2. Forskningsprojektet finansierades av Vinnova och genomfördes i samarbete med Region Dalarna och Region Västra Götaland. 

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2