Article highlighted

Ny forskning ska bidra till kollektivtrafikens förnyelse

K2:s styrelse har fattat beslut om tio nya forskningsprojekt som startar efter årsskiftet. Totalt avsätts ca 43 miljoner kronor för att genomföra projekten.

Stockholms tunnelbana


- De här nya projekten kommer att utgöra basen i K2:s forskning de kommande åren. Projekten involverar 43 forskare från olika forskningsmiljöer och bygger på nära samverkan mellan forskning och praktik. De stärker K2:s bidrag till innovation och förnyelse av kollektivtrafikbranschen. I urvalsprocessen har vi tagit särskild hänsyn till det enskilda projektets potential utifrån K2:s nya forskningsinriktning, berättar K2:s föreståndare John Hultén.

De nya forskningsprojekt som nu fått klartecken är:

Betydelsen av förändrad tillgänglighet till kollektivtrafik: Kombinerade metoder i praktiken.
Projektet ska ge ökad kunskap om effekter av såväl satsningar som neddragningar av kollektivtrafik.
Projektledare: Helena Bohman, Malmö universitet

“Transit Oriented Development” (TOD) i tidiga planeringsskeden – förbättrade verktyg för att hantera samverkansutmaningar och den privata sektorns intressen
Projektet ska identifiera och testa innovativa sätt att främja TOD i tidiga skeden i den fysiska planeringen, särskilt i städernas ytterområden.
Projektledare: Robert Hrelja, Malmö universitet

Att realisera ny mobilitet – en analys av samverkansprocesser som formar framtidens kollektivtrafik i städer
Projektet ska fördjupa insikterna om samverkansprocesser med särskilt fokus på kombinerad mobilitet utifrån en studie av Barkabystaden.
Projektledare: Karolina Isaksson, VTI

Kommunikation av kollektivt resande i den digitala tidsåldern: Påverkan av digitalisering på olika resenärgruppers attityder, resbeteenden, och nöjdhet
Projektet ska ge ny kunskap om hur kollektivtrafikföretag kan använda digitalisering och kommunikation för nöjdare kunder och ökat kollektivt resande.
Projektledare: Johan Jansson, Lunds universitet

Framtidens integrerade och adaptiva kollektivtrafik
Projektet ska utforska möjligheterna för en mer adaptiv kollektivtrafik som kan öka tillgängligheten och attraktiviteten för resenärerna.
Projektledare: Åse Jevinger, Malmö universitet

Innovationsarbetets organisering: Att lära från piloter och testlab i nordisk kollektivtrafik
Projektet ska ökad kunskapen om organisationens roll för innovationsarbetet, vilken typ av kunskap som genereras och hur kunskapen kan spridas.
Projektledare: Dalia Mukhtar-Landgren, Lunds universitet

Innovation och teknologisk förändring på kollektivtrafikens marknader
Projektet ska undersöka hur innovation kan främjas på kollektivtrafikens marknader och hur teknologisk förändring påverkar marknadernas sätt att fungera.
Projektledare: Alexander Paulsson, Lunds universitet

Tillgänglighet med kollektivtrafiken ur ett transporträttviseperspektiv
Projektet ska leda till förbättrade tillgänglighetsanalyser i samband med beslut om hur utbud och resurser skall fördelas, samt utforska ett basutbud för tillgänglighet.
Projektledare; Jean Ryan, Lunds universitet

ACCESS: Ny mobilitet för ett jämlikt kollektivtrafiksystem
Projektet ska undersöka hur ny mobilitet, i kombination med eller som komplement till konventionell kollektivtrafik, kan minska transportrelaterad social utsatthet hos olika grupper
Projektledare: Anna Wallsten, VTI

Samverkan med effekter? Resande och kvalitetsutfall i samverkansavtal mellan operatörer och regionala kollektivtrafikmyndigheter
Projektet ska ge ny kunskap om hur avtals- och samverkansformer fungerar och kan tänkas bidra till måluppfyllelse.
Projektledare: Roger Pyddoke, VTI

K2:s nya forskningsinriktning utgörs av fem fokusområden:

Framtidens mobilitet - möjligheter och utmaningar med ny digital teknik samt den traditionella kollektivtrafikens gränssnitt mot nya mobilitetstjänster
För kollektivtrafiken medför den pågående digitaliseringen helt nya möjligheter till information, såväl för resenärer, som för operatörer och de organisationer som planerar eller beställer trafiken. Ökad tillgång till data, i kombination med nya möjligheter att processa informationen, skapar förutsättningar för energieffektivisering, bättre resursutnyttjande och ökad individanpassning av kollektivtrafiken. Digitaliseringen möjliggör framväxten av nya efterfrågestyrda eller delade mobilitetstjänster och nya affärsmodeller för kombinerat resande som kan konkurrera med eller komplettera dagens kollektivtrafik. Autonoma fordon kan påskynda och förstärka effekterna av en sådan utveckling.

Marknad och finansiering - styrning, avtal, prissättning och finansieringsformer för resurseffektiv och attraktiv kollektivtrafik
Merparten av den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige drivs som upphandlad trafik med offentliga beställare och privata utförare. Kollektivtrafikmyndigheter påverkar kollektivtrafikens kostnader, kvalitet, miljöprestanda, utbud och efterfrågan med affärs- och avtalsmodeller som har inslag av incitament eller viten för operatörerna. Vid sidan av den upphandlade trafiken förekommer både kollektivtrafik på helt kommersiella villkor och kollektivtrafik i offentlig regi. Kollektivtrafiken finansieras både med skatter och med biljettintäkter. Olika prisstrategier kan bidra till ökat eller minskat resande, och till ökade eller minskade driftskostnader.

Beslut och effekter - kollektivtrafikens samhällseffekter samt ökad kunskap om analysmetoder och analysresultatens roll i beslutsprocesser för ökad måluppfyllelse
Kollektivtrafik betraktas allt mer som ett verktyg för städers och regioners utveckling utifrån en bred hållbarhetsagenda som inkluderar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Kunskap om kollektivtrafikens effekter för enskilda och för samhället som helhet är av avgörande betydelse för beslut om trafikförsörjningsprogram, investeringar och andra åtgärder. Ett systematiskt användande av olika analysmetoder, som inkluderar övergripande demografiska och tekniska samhällsförändringar, kan bidra till ökad kunskap och till ett lärande som långsiktigt stärker samhällets strategiska beslutsförmåga.

Integrerad samhällsplanering - kollektivtrafikens utformning och integrering med markanvändning och annan lokal och regional samhällsplanering
Kollektivtrafik både påverkar och påverkas av andra samhällsfunktioner och skeenden. Kollektivtrafikens planering, genomförande och drift behöver därför integreras med annan samhällsplanering, som städers markanvändning och bebyggelse, men även med sjukvård, utbildning, miljöfrågor och regional utveckling. Kollektivtrafiken behöver också planeras på ett integrerat sätt med andra trafikslag, som cykel och gång. En integrerad planering behöver ta hänsyn till ändrade samhällsbehov till följd av en åldrande befolkning och teknisk utveckling, och krav på omställning för att nå klimat- och framkomlighetsmål.

Attached files