Article highlighted

Samhandling eller förhandling?

Samarbete via samhandling kontra ett samverkansklimat mer präglat av förhandling. Det kan, enkelt uttryckt, vara den största skillnaden mellan Västra Götalandsregionen och Storstockholm när det gäller regional samverkan runt kollektivtrafik. Allt enligt forskarna Alexander Paulsson, Robert Hrelja och Jens Hylander från K2 och VTI, den sistnämnde även knuten till Lunds universitet.

Forskarnas studie publicerades i European Planning Studies i augusti och är en del av ett större forskningsprojekt: Samverkansmodeller för hållbara kollektivtrafiklösningar, med forskare från bland annat VTI och Malmö högskola.

– Vi gjorde studien för att vi ville se hur samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter och kommuner ser ut i olika delar av Sverige. Regionerna har samma lagar och regelverk att förhålla sig till och vi ville se hur de löst sin samverkansuppgift i praktiken, säger Alexander Paulsson, post doc vid K2 och VTI.

Alexander Paulsson är forskare knuten till K2 och VTI

Stora skillnader mellan regionerna

Forskarna konstaterar att det finns fler skillnader än likheter mellan de här två regionerna. Men att skillnaderna skulle visa sig vara så pass tydliga hade de inte riktigt väntat sig.

– Att utfallet blir olika har flera förklaringar, bland annat finns det skillnader i de två samverkanskulturerna. Vi uppfattar samverkan kring kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen som en form av samhandling; aktörerna agerar samfällt och har etablerade organ för sin samverkan, säger Alexander Paulsson och fortsätter:

– I Storstockholm noterade vi en slags outtalad konkurrens mellan kommunerna och det regionala kollektivtrafikbolaget, med en samverkan mer präglad av förhandlingar. Den här typen av förhandling såg vi inte lika tydligt i Västra Götaland, där de flesta aktörerna uppgav att de försökte se utanför sin egen horisont och såg sig som en del i en större helhet. Det går dock inte att säga att det ena sättet att arbeta på är bättre än det andra. En modell passar inte alla, utan olika kulturer har olika förutsättningar.

Vad hoppas ni att er studie ska leda till?

– Jag tror att den här typen av jämförande studier kanske inte leder till några konkreta åtgärder på kort sikt, utan snarare kan ha effekt på längre sikt. Vi hoppas att den kan vara en del i en kunskapsbas att bygga vidare på, där exempelvis beslutsfattare kan ta del av olika sätt att i praktiken samarbeta för att nå en mer hållbar kollektivtrafik. Förslag till framtida forskning skulle vara att se om båda eller någon av de här två samverkansmodellerna leder fram till en bättre integrering mellan kollektivtrafik och bostadsplanering. I dagsläget gör vi ingen bedömning att det ena skulle vara bättre än det andra, säger Alexander Paulsson.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2