Article highlighted

Samverkansutmaningar när ny kollektivtrafiklösning ska införas

Utmaningar för samverkan är många. Fredrik Pettersson, forskare vid K2 och LTH, har studerat utmaningar för samverkan i konceptutvecklingen av regional superbuss. Resultatet är publicerat i artikeln ”Developing a regional superbus concept – Collaboration challenges” i Case Studies on Transport Policy.

”Tänk tåg, kör buss” är regional superbuss-konceptet i ett nötskal. Tanken är att konceptet ska vara ett kostnadseffektivt och snabbgenomförbart alternativ till regionala järnvägsinvesteringar. Med prioritering av busstrafiken genom exempelvis fysiska och tekniska åtgärder, förbättrade fordon och bättre service är tanken att skapa ett snabbt, attraktivt och statushöjt bussystem för regioner eller delar av regioner som saknar järnvägsförbindelse. Tanken är också att superbusskonceptet innebär att stationerna och stråken blir långsiktiga, stabila planeringselement som likt en järnväg styr bebyggelseutvecklingen.

3 utmaningar med samverkan

Aktörer i Skåne har drivit ett arbete med att utveckla Regional superbuss-konceptet under flera års tid och det är denna konceptfas som Fredrik Pettersson studerat genom intervjuer med beslutsfattare och andra berörda.

Foto: Region Skåne

Fredrik Pettersson har i sin forskning identifierat följande utmaningar:

  1. Det är en utmaning att uppnå samsyn om hur den regionala kollektivtrafiken ska fungera. Tanken bakom konceptet är att fokusera på större tätorter i de östra delarna av Skåne, vilket innebär att hållplatser på landsbygden plockas bort. En del förlorar förstås på förändringen och får en sämre tillgänglighet, medan andra vinner på att kollektivtrafiken koncentreras med högre service.
  2. Det är en utmaning att det finns ekonomiska resurser för åtgärder regionalt men att åtgärderna behöver göras på kommunalt och statligt vägnät. Det är då svårt att använda resurserna.
  3. Det är en utmaning att utforma regional superbuss med krav på komfort och smidigt resande med de krav som finns på trafiksäkerhet. Förslagen på framkomlighetsåtgärder för bussarna i kritiska punkter som rondeller och landsvägskorsningar har exempelvis kritiserats ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Fredrik Pettersson har även studerat hur utmaningarna har hanterats. Ekonomin är till viss del löst och man har kommit överens om hur man ska agera. Men det är svårare att uppnå samsyn och lösa frågorna om synen på kollektivtrafikens roll i regionen och frågan om trafiksäkerhet, menar Fredrik Pettersson.

– Man har valt att satsa stort med 8-9 stråk som ska uppgraderas. En möjlighet skulle kunna vara att fokusera på färre stråk. Det kan bli dyrt att kombinera bättre framkomlighet och bekvämlighet med trafiksäkerhet, säger Fredrik Pettersson.

Stort förtroende mellan aktörerna

En annan lärdom är att man borde ha involverat allmänheten och berörda kommuner i ett tidigare skede.

– Det har blivit gnissel när man har gått mot implementering och inte haft med sig kommuner och allmänheten. De börjar undra varför man ska göra denna förändring, säger Fredrik Pettersson.

Nästa steg för Regional superbuss är att konceptet nu gradvis införs i de utpekade stråken.

– Det är intressant att man kommit så här långt och utarbetat ett nytt kollektivtrafikkoncept som man nu håller på att genomföra. Man har haft en bra samverkan med mycket förtroende mellan de individer som jobbat med frågan, säger Fredrik Pettersson.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2