Article highlighted

Villaägare i Stockholms förorter gynnas mest av kollektivtrafikens subventioner

Hur påverkas social rättvisa av kollektivtrafikens utformning och planering? På Persontrafikmässan presenterade Maria Börjesson forskningsresultat om fördelningseffekter av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Foto: Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid VTI, har med stöd av K2 drivit ett forskningsprojekt om subventioner i kollektivtrafiken.

Subventionen per kollektivtrafikresa är tio gånger högre för stockholmare som bor i länets yttre delar än för dem som är bosatta mer centralt. Det visar en studie om fördelning och rättvisa i kollektivtrafiken som har delfinansierats av K2. Studien presenterades under Persontrafikdagarna i Stockholm.

Subventionerna i Stockholms kollektivtrafik är höga och ökar som på många andra ställen i Sverige. Men vem får del av subventionerna? Med bidrag från bland annat K2 har Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid VTI, drivit ett projekt där hon har analyserat och försökt synliggöra hur olika grupper subventioneras i kollektivtrafiksystemet.

– En vanlig uppfattning är att det är låginkomsttagarna som främst gynnas av subventionerna och att de skulle drabbas hårt om man införde taxor som bättre avspeglar vad det verkligen kostar att producera en resa. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Maria Börjesson.

Istället framgår det av studien att det är var man bor som har störst betydelse för storleken på subventionerna. Enligt Maria Börjesson är subventionen tio gånger större för dem som bor i länets yttre delar än för dem som är bosatta i de mer centrala delarna. Detta trots att själva produktionskostnaden inte är mer än ungefär tre gånger högre.

– Det innebär att personer med låga inkomster och som bor centralt får betala mycket för sina resor medan de med höga inkomster som bor i villa i glesare delar av länet får stora subventioner, säger hon.

Andra vinnare i Stockholms kollektivtrafik är studenter som genom olika rabatter och många resor får höga subventioner. Pensionärer får också rabatter men eftersom de gör så få resor att det inte lönar sig med periodkort får de ändå lägre subventioner än andra grupper. Det gäller också arbetslösa, föräldralediga och sjukskrivna som får minst subventioner av alla.

– Det här visar att subventionerna inte är särskilt omfördelande och att mer differentierade taxor, som bättre avspeglar produktionskostnaderna, inte skulle missgynna låginkomsttagare som grupp.

Av studien framgår att 34 procent av alla kollektivtrafikresor i Stockholms län inte har någon subvention alls utan genererar en vinst. Forskarna har också tittat på hur omfördelningen skulle påverkas om enhetstaxan i Stockholm byttes ut mot andra taxestrukturer. Om studentrabatterna togs bort skulle systemet bli mindre omfördelande. Resultatet visar också att det inte heller skulle hända så mycket om man tog bort de stora subventionerna till månadskorten, jämfört med reskassa, förklarar Maria Börjesson.

– Det är inte fler låg- än höginkomsttagare som använder månadskorten. Taxorna bestäms av politiken, men lite fakta som underlag skadar inte, säger hon.

Text och Bild: Paula Isaksson

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2