Delays and Timetabling for Passenger Trains

Carl-William Palmqvist, doktorsavhandling november 2019
Resandet med tåg har ökat stadigt i Sverige de senaste 30 åren. Takten har varit cirka två-tre procent per år, och vi nu har mer än dubbelt så många resenärer. Med ökat fokus på klimatfrågan stiger resandet nu ännu snabbare. Ett problem som drabbar både resenärer och företag i Sverige är tågförseningar. Ett sätt att beskriva dessa är den andel av alla tåg som kommer fram mer än fem minuter för sent. Räknar man så är ungefär 90 procent av alla tåg punktliga. Så har det varit i många år. Det är på ett sätt imponerande, med tanke på att det nu går många fler tåg. Tyvärr gör det också att allt fler resenärer drabbas. Detta leder till stor irritation, hotar den fortsatta överflyttningen av trafik till järnväg, och kostar mycket för samhället. Fler tåg behöver komma fram i tid. Min forskning visar att förseningarna mest beror på små störningar – upp till någon minut. Över långa resor samlas dessa små störningar ihop och gör att den totala förseningen kan bli stor. De här störningarna sker mest på stationer, där tågen ska stanna, men där de sedan inte klarar att köra vidare i tid. Det är svårt att säga exakt vad dessa störningar beror på, men den tiden tågen ska vara på stationen – uppehållstiden – är ofta för kort. Ett annat samband syns mellan förseningar och väder: om det är varmt eller kallt ökar förseningarna snabbt. Och trots att det varje år blir vinter och snö så leder det ändå till stora besvär. Jag ger en rad förslag för att minska förseningarna. Ett är markeringar på plattformen som visar var tågen ska stanna, var dörrarna kommer vara, och var resenärerna ska stå. Det är ett enkelt och billigt sätt att snabba på uppehållen, så att tågen kommer iväg i tid. En annan åtgärd är att ta bort växlar. Då finns det färre felkällor, och de som finns kvar kan skötas bättre. Ett tredje sätt är att anpassa järnvägen, så att den tål dagens vädervariationer och de klimatförändringar som är på väg. Något man gjort i andra länder är att skugga och ventilera elektronik och signaler längs med banan. Då blir de inte blir för varma, och tågen går oftare i tid. Med tidtabeller kan man också göra mycket för att fler tåg ska gå i tid, utan att det kostar mera. Mer av planeringen kan göras automatiskt. Då kan mer tid läggas på att ge tågen lagom långa uppehållstider. Trafikverket bör också göra mer för att följa upp och förbättra de regler och guider som finns för att planera. På så sätt kan vi få tidtabeller som blir bättre och bättre från år till år, med mindre och mindre förseningar som följd. Dessa förslag löser inte alla järnvägens problem, men de skulle leda till att många fler tåg kommer fram i tid. Då får vi plats för ännu fler tåg och resenärer på spåren.
Rapportkategori: 

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2