Digitaliseringens möjligheter för ökat medborgardeltagande i planeringen

Vanessa Stjernborg K2 Outreach 2019:1

Intresset för informationsteknologi som ett verktyg för deltagande planering har markant
ökat under senare decennium, inte minst när det gäller nyttjandet av GIS för mer
deltagarbaserade kartläggningsmetoder, och för ett mer demokratiskt och inkluderande
angreppssätt. Participatory GIS (PGIS), public participation GIS (PPGIS) och
volunteered geographic information (VGI) är ytterst närbesläktade och många gånger går
begreppen in i varandra. Begreppen står som samlingsnamn och andra begrepp som
används i sammanhanget är exempelvis participatory mapping eller collaborative
mapping.
En viktig del är att de möjliggör ett insamlande av kvalitativ data i en större utsträckning
än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, och metoderna har exempelvis
använts för att studera tillgänglighet till kollektivtrafik. Det har också utvecklats en rad
applikationer som bygger på collaborative mapping, inte minst för att undersöka trygghet
i urbana miljöer eller för att undersöka cyklisters upplevelser av cykelparkeringar.
Digital teknik erbjuder nya möjligheter för deltagande planering och även för att
inkludera mer sociala perspektiv. Likaså tillåts det att kombinera kvalitativ och
kvantitativ data. Det är dock angeläget att teknologin nyttjas med medborgaren i fokus,
snarare än tvärtom. Det är också viktigt att ta hänsyn till att förmågan och möjligheten att
nyttja digitala verktyg varierar hos befolkningen.

Rapportkategori: 
K2-rapporter