Evaluations and Other Projects

Evaluations and Other Projects

Parallellt med våra projekten i våra forskningsområden driver vi även utvärderingar och övriga projekt. 

Projekt

Sustainable urban environments with increased share of public transport - a project about the urban environment agreements
Syftet med projektet är att öka kunskapen om stadsmiljöavtal som medel för att främja hållbara stadsmiljöer där en större andel persontransporter sker med kollektivtrafik. Det består av en processutvärdering, en effektutvärdering och en komparativ studie mellan Sverige och Norge. Projektet ska också bidra med vetenskapligt expertstöd till kommuner och landsting/regioner för ökad kvalitet i uppföljning och utvärdering.

Projektledare: Helena Svensson, K2 och Lunds universitet, helena.svensson@tft.lth.se
Part: Lunds universitet
Finansiär: Trafikverket
Budget: 4 990 000 kr
Period: 2016-2018
Electrified bus line in Lund, a study of bus line in driving simulator
Syftet med projektet är att demonstrera en elektrifierad busslinje i Lund i en körsimulator. Projektet avser att bidra till att det vid projekteringen och beslutsfattande vid en eventuell elektrifiering av busslinjer tas hänsyn till användarperspektivet.
 
Projektledare: Arne Nåbo, K2/VTI
Parter: VTI, Viktoria Swedish ICT, Lunds kommun.
Finansiär: Energimyndigheten
Budget: 5 000 000 kr
Period: 2016-2017
Threats and violations of train crews and bus drivers

Projektet ska kartlägga förekomsten av hot och kränkande behandling av tågpersonal och förare av buss. Kunskapen ska användas för att föreslå åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för nämnda grupper.

Projektledare: Anna Anund, K2/VTI
Parter: VTI, Malmö högskola
Finansiär: Afa försäkring
Budget: 1 347 000 kr
Period: 2016-2017

Noise: Less disturbances in rail traffic

Syftet med projektet är att beskriva och kvantifiera de mindre störningarna i persontågstrafiken för att ta fram ny och utökad kunskap om de störningar som orsakar förseningar för tågen.

Doktorand: Carl-William Palmquist, K2/Lunds universitet
Parter: Lunds universitet
Finansiär: Trafikverket, K2, NTNU, Skånetrafiken
Budget: 3 950 000 kr
Period: 2016-2018

COSTART: Project Manager for Swedish part of this EU project

​Projektet syftar till att påskynda en hållbar utveckling med ökat inslag av elbussar i stadstrafik genom att bland annat identifiera optimala laddstrategier, beskriva hinder och möjligheter, givet en viss organisationsstruktur samt utveckla guidelines för implementering i lokal kontext – hur man går från pilot till full-fasdrift.  

Projektledare: Anders Wretstrand, K2 och Lunds universitet, anders.wretstrand@tft.lth.se
Parter: Lunds universitet
Finansiär: Ingår i Electric Mobility Europe, för svensk del ansvarar Energimyndigheten.
Budget: 17 000 000 kr
Period: 2018-2020

Bus 2030

K2 tog fram en omvärldsanalys och en visualiserad framtidsbild på uppdrag av Sveriges Bussföretag att använda som utgångspunkt för förbundets framtidsbild. Forskningsprojektet är en del av projektet Bussbranschen 2030 som drivs av Sveriges Bussföretag.

Projektledare: John Hultén, K2, john.hulten@k2centrum.se
Parter: Sveriges Bussföretag
Finansiär: Sveriges Bussföretag
Budget: 300 000 kr
Period: 2016-2017

A coherent transport system in Greater Copenhagen

Hur kan transportsystemet i Greater Copenhagen utvecklas till att bli mer likriktat och hållbart för att främja hållbarhet och mobilitet från och inom det Transeuropeiska transportnätet (TEN-T)? Det är inriktningen för projektet. Med ett sammanhängande transportsystem ges förutsättning för ökad tillgänglighet i hela Greater Copenhagen.

Projektledare: Bengt Nilsson, Region Skåne
Parter: Kristianstads kommun, Malmö stad, Helsingborgs stad, K2, Lunds Universitet, Region Hovedstaden (koordinerende partner), Region Sjælland, Københavns Kommune, Helsingør Kommune, Aalborg Universitet
Finansiär: EU Interreg, Kristianstads kommun, Malmö stad, Helsingborgs stad, K2, Lunds Universitet, Region Hovedstaden (koordinerende partner), Region Sjælland, Københavns Kommune, Helsingør Kommune, Aalborg Universitet
Budget: 3 072 997 EUR
Period: 2018-2020

Data and statistics in public transport

Projektet är en förstudie som syftar till att belysa möjligheter till en mer systematisk datainsamling. Det finns idag aggregerad statistik och ekonomiska data om lokal och regional kollektivtrafik. Den statistik som produceras är dock av varierande kvalitet och samlas in med varierande metoder. Det finns liten systematisk kunskap om representativiteten och täckningen för de beräkningar som görs. Det finns också anledning att överväga standardisering i sätten att mäta och med vilken teknik som mätningar görs.

Projektledare: Anders Wretstrand, K2 och Lunds universitet, anders.wretstrand@tft.lth.se
Parter: Lunds universitet
Finansiär: K2
Budget: 150 000 kr
Period: 2015

Fremtidens intelligente mobilitet i greater Copenhagen

Today, no strategy exists across the region of Øresund that addresses how new and intelligent mobility solutions should be implemented and spread in order to support flexible and sustainable transportation. This project will make a difference when it comes to possibilities for new mobility solutions in the Øresund region by lifting the subject through mutual experiences and strategic recommendations. The aim is that significantly more governance within the area will be established, so that we do not just follow along with the technological development but show the way in order to create a sustainable mobility in Greater Copenhagen.

Intelligent mobility is defined in this project as solutions that are enabled by big data, platforms and realtime information and dynamic management systems. Sustainable mobility is defined as mobility services and solutions that strike a good balance between economic, social and environmental aspects.

The project brings together several Danish and Swedish mobility use cases – at different stages of development. The use cases are centered around subjects such as the development of a modern station area – or a whole city area with a “park and ride” facility with room for 2,400 cars (Municipalities of Lund, Køge and Glostrup), the use of traffic data and information (Hvidovre, along ring road 3 in Loop City, and road E6 with Trafikverket), smart parking (Helsingborg Municipality), and collective transport in rural areas (sharing mobility, Lolland, and dynamic bus planning, Malmö University).

The use cases have been selected because they each in their own way contribute to a better transportation infrastructure, but especially because the knowledge generated between them holds much larger potential for developing access to truly sustainable future mobility for most citizens across the region.

Contact: The project is coordinated by Gate21. MAU is represented by Jan Persson.
Parter: Gate 21, Capital Region of Copenhagen, Region Zeeland, Movia, Glostrup Municipality, Hvidovre Municipality, Køge Municipality, Lund Municipality, Helsingborg Municipality, Vera Park, Region Skåne, Innovation Skåne, Swedish Transport Administration and Malmö University/K2.
Financier:  Interreg IVA ÖKS & partners
Budget: MAU: 45 290 euro; total project budget 2 124 896 euro
Period: 2018-2021

Rapporter

Laddsträcka i Lund - En studie av busslinje i körsimulator

Arne Nåbo, Conny Börjesson, Laban Källgren, Joakim Nyman, Christina Stave, VTI notat 8-2018
År 2018 träder klimatlagen i kraft. Till år 2030 ska klimatpåverkan i transportsektorn ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010 och år 2045 ska Sveriges klimatpåverkan vara netto noll. Det innebär en fundamental omställning av energiförsörjningen av vägtransporter och fordonsflottan. För bussar i stadstrafik ser man gärna en elektrifiering då elbussar både är avgasfria och tysta, vilket ger en mindre miljöpåverkan på gaturummet och det då finns möjlighet att även skapa attraktiva busslinjer. För att exemplifiera hur en elektrifiering av buss kan göras gjordes en studie i körsimulator där en möjlig elbusslinje i Lund som använder elväg studerades. Elektrifieringens mål var att nå en hög användarvänlighet och uppfylla framtidens krav på miljö- och energianpassning. Med hjälp av olika informationskällor om elbussar, elvägsteknik och Lunds stadsmiljö skapades virtuella modeller av dessa.
Laddsträcka i Lund - En studie av busslinje i körsimulator

Developing a regional superbus concept – Collaboration challenges

Fredrik Pettersson, Case Studies on Transport Policy, Available online 31 January 2018
The 2014 Swedish National infrastructure plan allocated funds to implement a “Regional Superbus concept”. The concept involves the upgrading a number of existing regional express bus services to make them function as an alternative to investing in regional rail. The Regional superbus concept is an attempt to adapt the BRT planning philosophy to the regional scale and the context of the region it serves. The concept was developed by a constellation of representatives of different public organisations in the Skåne region and the process required collaboration to handle a number of critical challenges. The aim of the study is to examine how collaboration worked in the concept development phase, and identfiy lessons for implementing the concept elsewhere. An interview study with key actors is analysed with a theoretical framework on collaborative governance. The results identifies a number of challenges such as: formal planning system characteristics earmarking money for specific organizational budgets; the closed concept development process in order to reach consensus in the concept development group; the lack of “best practice” experiences and reaching agreement about problem definitions. Lessons for future implementation includes: ensure an open and transparent process involving public participation; the need for an understanding of the effects of different aspects of the concept; the importance of working with all aspects of the concept and to be aware that key elements of the concept aimed to improve travel time and comfort require controversial decisions concerning e.g. bus stop removal and unconventional bus priority measures.
Developing a regional superbus concept – Collaboration challenges

Vilken framtid har bussen?

John Hultén, Anders Wretstrand, Fredrik Pettersson, Malin Aldenius, Anna Anund. K2 Working Papers 2018:1. Lund 2018.
I den här rapporten undersöker vi förändringar i samhället med särskilt fokus på hur de påverkar vilken roll bussen kan komma ha i det framtida transportsystemet. Tidsperspektivet är 2030. Det kan låta avlägset men är i själva verket ett ganska kort tidsperspektiv för att diskutera större samhällsförändringar. Preliminära resultat har diskuterats i en serie workshops med experter från Sveriges Bussföretag. Ett urval av de reflektioner som framkommit vid dessa workshops återges i rapporten.
PDF icon Vilken framtid har bussen? (K2 Working Papers 2018:1)

Unga resenärers upplevelser av kollektivtrafiken

Christina Stave, Niklas Strand, Eva Åström. K2 Research 2017:7. Lund 2017.
Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om faktorer som påverkar unga resenärers attityd till och upplevelse av kollektivresan. Kunskap som kan förklara varför resenären fattar sina val att resa eller inte resa kollektivt nu och i framtiden undersöktes genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 24 unga i åldern 18–20 år. Resultaten av denna studie lyfter fram behovet av att se resans innehåll och resenärens upplevelse som väsentlig. Resan kan bli värdefull istället för bortkastad tid om upplevelsen kan förbättras så att resenärerna kan koppla av och få vara ifred. Trängseln och resans ryckighet är ett problem och en sittplats behövs då man är trött, vill läsa läxor eller använda bägge händerna med mobilen. Trängseln leder också till ett respektlöst beteende mellan passagerare. Det finns risk för att ökade krav på kostnadseffektivt i kollektivtrafiken leder till ökad trängsel vilket sänker attraktiviteten i framtiden. Föraren har en viktig roll för upplevelsen av resan, de unga önskar en professionell förare som kör mjukt med ett kundorienterat bemötande. De upplever att förarens roll och befogenheter är oklara. Undersökningen gjordes under hösten 2016 och var ett samarbete med Västtrafik i Västra Götalandsregionen.
PDF icon Unga resenärers upplevelser av kollektivtrafiken (K2 Research 2017:7)

Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: an ethnographic case study of an urban Swedish neighbourhood

Vanessa Stjernborg, Applied Mobilities, Accepted 21 Apr 2017, Published online: 24 May 2017, Pages 1-17
This study aims to provide an understanding of the everyday life of older people in a Swedish urban neighbourhood, with a special focus on the experienced fear of crime and how fear may affect mobilities in later life. The paper draws upon in-depth data from an ethnographic case study conducted between December 2011 and April 2013, which followed a group of older people in the neighbourhood of Seved in the city of Malmö, Sweden. The average income in the neighbourhood is one of the lowest in the city, where unemployment is high. Seved is often negatively portrayed in the media, and the residents generally feel more insecure than those in the rest of Malmö. The senior group followed, is part of a municipal project aimed at strengthening networks and enhancing feelings of social participation for older people. Through a variety of activities, the municipality seeks to achieve social sustainability through everyday life mobility and social participation. Findings highlight that news media plays a substantial role in forming perceptions of the neighbourhood. Mental maps and imagined geographies do negatively impact the everyday mobility of persons both inside and outside the area. Some older residents display both avoidance and protective behaviour, which implies that their everyday life mobility is restricted because of their fear of crime. However, social participation and knowing people in the neighbourhood seems to have a salutary effect on their fear of crime and a commendatory effect on their everyday life mobility. The results also raises questions about stereotyping (the Other) and ageism.
Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life (länk)

The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life: an Ethnographic Case Study of a Senior Project in a Swedish Urban Neighbourhood

Vanessa Stjernborg, Ageing International, September 2017, Volume 42, Issue 3, pp 374–391
This paper presents an ethnographic case study that aims to understand the meaning of social participation in a neighbourhood for daily mobility in later life. In the study, the mobility of the participants of a senior-citizen project was monitored over 18 months. The project was founded as a result of a municipal district’s targeting of social sustainability. The results show that social participation had positive effects on the daily mobility of the participants. The implementation of broad-minded thinking from the municipality and the cooperation of various municipal actors were shown to be essential for the positive outcome of this project.
The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life (länk)

Variationer i beläggning i tid och rum för tre tåglinjer norr om Mälaren

Kjell Jansson, Roger Pyddoke, Christina Paulin. K2 Research 2017:6 Lund 2017.
Syftet med denna studie är i första hand att redovisa beläggningsvariationer i tid och rum för att bedöma om det finns potential för att omfördela vardagsresor från de högst belagda tiderna och delsträckorna till mindre belagda. Därför har särskild vikt lagts på att identifiera beläggningsmönster under vardagar. En sådan omfördelning skulle potentiellt kunna minska kapacitetsbehoven och minska kostnaderna under högtrafik. • Rapportens slutsatser är att vardagsbeläggningarna är större på förmiddagen än eftermiddagen i riktning mot Stockholm och större på eftermiddagen än förmiddagen i riktning från Stockholm. Skälet är att det är fler arbetsresor till än från Stockholm (Mälardalsrådet och ÅF 2016). Den viktigaste slutsatsen är således att det finns betydande regelbundet återkommande beläggnings- och efterfrågevariationer. Linjerna Hallsberg till Stockholm och Västerås till Stockholm tur och retur har annorlunda beläggningsmönster jämfört med linjen Hallsberg(G) till Stockholm tur och retur, för vilken de flesta avgångar startar eller slutar i Göteborg. Ett skäl är att denna linje har många fler start- och målpunkter. Beroende på de betydande regelbundet återkommande beläggnings- och efterfrågevariationerna torde resultaten kunna användas för att bedöma om det redan med dagens prisstruktur, utan prisförändringar, finns förbättringspotential genom förändringar av avgångstider och utbud per avgång. En sådan differentiering skulle kunna innebära kapacitetsbesparingar och förbättrad företags- och samhällsekonomiskt resultat, inklusive hänsyn till resenärernas upplevelse av resans standard. Resultaten kan också användas för att analysera förändrad prisdifferentiering. Då bör variation av beläggningsgrad och av antal resor över dagen beaktas simultant. Skälet är att kapaciteten för en avgång ofta behöver dimensioneras med tanke på sammanhängande omlopp. Därför kan inte kapaciteten varieras enbart med tanke på beläggningsgrader per avgång. I en prissättningsstudie måste såväl utbud per avgång, som variation av beläggningsgrad och av antal resor över dagen beaktas simultant.
PDF icon Variationer i beläggning i tid och rum för tre tåglinjer norr om Mälaren (K2 Research 2017:6)

Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers

Anund A, Ihlström J, Fors C, Kecklund G, Filtness A. Ind Health. 2016 Jul; 54(4): 337–346.
Driver fatigue has received increased attention during recent years and is now considered to be a major contributor to approximately 15–30% of all crashes. However, little is known about fatigue in city bus drivers. It is hypothesized that city bus drivers suffer from sleepiness, which is due to a combination of working conditions, lack of health and reduced sleep quantity and quality. The overall aim with the current study is to investigate if severe driver sleepiness, as indicated by subjective reports of having to fight sleep while driving, is a problem for city based bus drivers in Sweden and if so, to identify the determinants related to working conditions, health and sleep which contribute towards this. The results indicate that driver sleepiness is a problem for city bus drivers, with 19% having to fight to stay awake while driving the bus 2–3 times each week or more and nearly half experiencing this at least 2–4 times per month. In conclusion, severe sleepiness, as indicated by having to fight sleep during driving, was common among the city bus drivers. Severe sleepiness correlated with fatigue related safety risks, such as near crashes.
Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers

Calendar from K2

16Jan
Är smart mobilitet också delad mobilitet?
Read more

See all calendar events