Integrerad samhällsplanering

Kollektivtrafikens utformning och integrering med markanvändning och annan lokal och regional samhällsplanering.

Integrerad samhällsplanering

bild integrerad samhällsplanering

Kollektivtrafik både påverkar och påverkas av andra samhällsfunktioner och skeenden. Kollektivtrafikens planering, genomförande och drift behöver därför integreras med annan samhällsplanering, som städers markanvändning och bebyggelse, men även med sjukvård, utbildning, miljöfrågor och regional utveckling. Kollektivtrafiken behöver också planeras på ett integrerat sätt med andra trafikslag, som cykel och gång. En integrerad planering behöver ta hänsyn till ändrade samhällsbehov till följd av en åldrande befolkning och teknisk utveckling, och krav på omställning för att nå klimat- och framkomlighetsmål.


Forskningsfrågor
Kollektivtrafik och bebyggelse utgör grundläggande strukturer i staden och hur väl de integreras spelar en avgörande roll för enskilda individers och gruppers boende- och försörjningsmöjligheter, vardagsliv, samt möjlighet till ett hållbart resande. Kollektivtrafikens utformning påverkas av och påverkar andra funktioner i städer och regioner, ofta på sätt som har en strukturerande roll. En integrerad samhällsplanering ställer stora krav på samordning och samarbete mellan organisationer, vilket kan försvåras av olika mål, intressen, yrken, organisatoriska kulturer samt uppdelningar i olika förvaltningsnivåer. Samverkan är ofta tidskrävande och kan bidra till en otydlig ansvarsfördelning.

Vi har identifierat att det behövs forskning om följande frågeställningar: 

  • Hur och med vilka konsekvenser kan planeringen av kollektivtrafik integreras med annan stads- och regionplanering? Hur kan integreringen förbättras mellan olika trafikslag, t.ex. kollektivtrafik och cykel? Vilka formella och informella hinder finns för att så ska ske? 
  • På vilket sätt kan kollektivtrafikens förutsättningar utvecklas genom samverkan mellan privata aktörer, kommuner, regionala och statliga myndigheter, t.ex. genom ekonomiska incitament eller mer sammanhållna processer för infrastruktursatsningar och framkomlighetsåtgärder? Hur påverkas samverkan av aktörers olika mål, intressen och praktiker? I vilka situationer och på vilket sätt kan samverkan försvåra, t.ex. genom att skapa otydlig ansvarsfördelning? 
  • På vilket sätt och med vilket resultat kan planeringen breddas så att kollektivtrafiken hanteras på ett mer integrerat sätt med andra områden, t.ex. hälsoområdet? Vilka krav ställer det på organisering och förmåga till samverkan mellan olika aktörer? 
  • Hur kan vi bättre förstå kollektivtrafikens strukturerande roll för städernas markanvändning, inklusive olika typer av kollektivtrafik, t.ex. spårbunden trafik och elektrifierad busstrafik? På vilket sätt påverkas detta av nya koncept och nya mobilitetstjänster, i städerna och mellan städerna och dess omland? 
  • På vilket sätt kan städer och regioner utvecklas genom förtätning kring kollektivtrafiknoder och hur kan hållplatser, stationer och knutpunkter utformas som samlingsplatser i staden? 
  • Hur och med vilka effekter kan kommuner och regioner arbeta för att sprida ut efterfrågan på kollektivtrafik över större delar av dygnet, t.ex. genom dynamiska öppettider av samhällsfunktioner som skola och barnomsorg, ökade möjligheter till distansarbete osv? 


Förväntat resultat 
Forskningen om integrerad samhällsplanering förväntas synliggöra hur olika mål, intressen, yrken och organisatoriska kulturer påverkar hur samhällsplanering bedrivs och vilka effekter det har på den fysiska utformningen. Kunskapen bidrar till att utforska förutsättningar för och möjligheter med en mer integrerad samhällsplanering. Forskningen ska ge kollektivtrafikens aktörer en ökad förståelse för hur samordning och samverkan med andra viktiga områden kan och bör ske för att uppnå goda resultat.

Publikationer

Kollektivtrafikforskning på 5 minuter - Så kan vi planera bättre för cykel

K2-rapporter

A Simulation Model of Local Public Transport Access at a Railway Station

Vetenskapliga artiklar

Planering för strategisk cykelinfrastruktur

K2-rapporter

Same questions, different answers? A hierarchical comparison of cyclists’ perceptions of comfort: in-traffic vs. online approach

Vetenskapliga artiklar

Conceptualizing Testbed Planning: Urban Planning in the Intersection between Experimental and Public Sector Logics

Vetenskapliga artiklar

The city that the metro system built: Urban transformations and modalities of integrated planning in Stockholm

Vetenskapliga artiklar

How to create efficient public transport systems? A systematic review of critical problems and approaches for addressing the problems

Vetenskapliga artiklar

Markvärdefinansiering av infrastruktur för kollektivtrafik

K2-rapporter

Why do cities invest in bus priority measures? Policy, polity, and politics in Stockholm and Copenhagen

Vetenskapliga artiklar

Fler resenärer i kollektivtrafiken

K2-rapporter

Smarta bytespunkter

K2-rapporter

Experiment för hållbar mobilitet – vad innoveras det (inte) kring i svenska kommuner?

Övrigt

Implementering av bilfria distrikt

K2-rapporter

Så kan vi samverka bättre

Övrigt

Cars. Problematisations, measures and blind spots in local transport and land use policy

Vetenskapliga artiklar

Kollektivtrafik i storstadens skugga - Krönikor från Living lab i Uddevalla

K2-rapporter

Governing Mobility-as-a-Service: Insights from Sweden and Finland

Vetenskapliga artiklar

Smart tillgänglighet i bytespunkter. En litteraturstudie

K2-rapporter

An urban bikeway network design model for inclusive and equitable transport policies

Vetenskapliga artiklar

Integrating Gender into Transport Planning

Övrigt

Kollektivtrafik i Malmö - Målbilder och stadsutveckling

K2-rapporter

How to create functioning collaboration in theory and in practice – practical experiences of collaboration when planning public transport systems

Vetenskapliga artiklar

Ny kunskap om kollektivtrafik

K2-rapporter

Mål och åtgärder för minskad biltrafik i svenska kommuner

K2-rapporter

Learning through collaboration in the Swedish public transport sector? Co-production through guidelines and living labs

Vetenskapliga artiklar

Defining regional public transport

K2-rapporter

Kommunerna och kollektivtrafiken

K2-rapporter

Collaboration in public transport planning – Why, how and what?

Vetenskapliga artiklar

Geografisk tillgänglighet för cykling i städer: Underlag för modellutveckling

K2-rapporter

Nya former av delad mobilitet och kollektivtrafik

K2-rapporter

Cykelns plats i den kommunala planeringen

K2-rapporter

Samverkan i kollektivtrafiken: varför, hur och med vilka konsekvenser?

K2-rapporter

Vad avgör om kommuner investerar i bussframkomlighet?

K2-rapporter

Developing a regional superbus concept – Collaboration challenges

Vetenskapliga artiklar

Kollektivtrafik: Utmaningar, möjligheter och lösningar för tätorter

Övrigt

Variationer i beläggning i tid och rum för tre tåglinjer norr om Mälaren

K2-rapporter

En geografisk analys av kollektivtrafik och fastighetsmarknaden

K2-rapporter

What Culture does to Regional Governance: Collaboration and Negotiation in Public Transport Planning in Two Swedish Regions

Vetenskapliga artiklar

Institutional conditions for integrated mobility services (IMS)

K2-rapporter

Transportplanering i förändring: En handbok om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen

Övrigt

Höghastighetståg: effekter för lokal och regional utveckling samt förutsättningar för integrering med kollektivtrafik

K2-rapporter

The Qualities Needed for a Successful Collaboration: A Contribution to the Conceptual Understanding of Collaboration for Efficient Public Transport

Vetenskapliga artiklar

Dömd till samverkan!

K2-rapporter

Soft space regional planning as an approach for integrated transport and land use planning in Sweden – challenges and ways forward

Vetenskapliga artiklar

Att integrera jämställdhet i länstransportplanering

K2-rapporter

Ökad andel kollektivtrafik – hur?

Övrigt

Forskningsprojekt

Betydelsen av förändrad tillgänglighet till kollektivtrafik: Kombinerade metoder i praktiken

Projektledare: 

CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan Cykel och Kollektivtrafik för regional Arbetspendling

Projektledare: 
Karin Thoresson

“Transit Oriented Development” (TOD) i tidiga planeringsskeden – förbättrade verktyg för att hantera samverkansutmaningar och den privata sektorns intressen

Projektledare: 

Kräver hållbar mobilitet nya roller för kommunal planering?

Projektledare: 

Markvärdeöverföring som modell för delfinansiering av infrastruktur för kollektivtrafik i Sverige: förutsättningar och konsekvenser

Projektledare: 

Samverkanstypologier inom kollektivtrafiken

Projektledare: 

Smart tillgänglighet i bytespunkter

Projektledare: 

Sustainable Mobility in Five Smaller Swedish Cities

Projektledare: 

Kollektivtrafik, resandemönster och lokal utveckling i Skåne

Projektledare: 
Magnus Andersson, K2 och Malmö universitet

Planering av strategisk cykelinfrastruktur

Projektledare: 

Variationer i resande med regionaltåg i tid och rum

Projektledare: 

Effektiva bytespunkter

Projektledare: 
Andreas Tapani

Samverkan vid planering och genomförande av åtgärder för ökat kollektivtrafikresande - jämförande fallstudie

Projektledare: