Kollektivtrafik både påverkar och påverkas av andra samhällsfunktioner och skeenden. Kollektivtrafikens planering, genomförande och drift behöver därför integreras med annan samhällsplanering, som städers markanvändning och bebyggelse, men även med sjukvård, utbildning, miljöfrågor och regional utveckling. Kollektivtrafiken behöver också planeras på ett integrerat sätt med andra trafikslag, som cykel och gång. En integrerad planering behöver ta hänsyn till ändrade samhällsbehov till följd av en åldrande befolkning och teknisk utveckling, och krav på omställning för att nå klimat- och framkomlighetsmål.
Forskningsfrågor
Kollektivtrafik och bebyggelse utgör grundläggande strukturer i staden och hur väl de integreras spelar en avgörande roll för enskilda individers och gruppers boende- och försörjningsmöjligheter, vardagsliv, samt möjlighet till ett hållbart resande. Kollektivtrafikens utformning påverkas av och påverkar andra funktioner i städer och regioner, ofta på sätt som har en strukturerande roll. En integrerad samhällsplanering ställer stora krav på samordning och samarbete mellan organisationer, vilket kan försvåras av olika mål, intressen, yrken, organisatoriska kulturer samt uppdelningar i olika förvaltningsnivåer. Samverkan är ofta tidskrävande och kan bidra till en otydlig ansvarsfördelning.
Vi har identifierat att det behövs forskning om följande frågeställningar:
- Hur och med vilka konsekvenser kan planeringen av kollektivtrafik integreras med annan stads- och regionplanering? Hur kan integreringen förbättras mellan olika trafikslag, t.ex. kollektivtrafik och cykel? Vilka formella och informella hinder finns för att så ska ske?
- På vilket sätt kan kollektivtrafikens förutsättningar utvecklas genom samverkan mellan privata aktörer, kommuner, regionala och statliga myndigheter, t.ex. genom ekonomiska incitament eller mer sammanhållna processer för infrastruktursatsningar och framkomlighetsåtgärder? Hur påverkas samverkan av aktörers olika mål, intressen och praktiker? I vilka situationer och på vilket sätt kan samverkan försvåra, t.ex. genom att skapa otydlig ansvarsfördelning?
- På vilket sätt och med vilket resultat kan planeringen breddas så att kollektivtrafiken hanteras på ett mer integrerat sätt med andra områden, t.ex. hälsoområdet? Vilka krav ställer det på organisering och förmåga till samverkan mellan olika aktörer?
- Hur kan vi bättre förstå kollektivtrafikens strukturerande roll för städernas markanvändning, inklusive olika typer av kollektivtrafik, t.ex. spårbunden trafik och elektrifierad busstrafik? På vilket sätt påverkas detta av nya koncept och nya mobilitetstjänster, i städerna och mellan städerna och dess omland?
- På vilket sätt kan städer och regioner utvecklas genom förtätning kring kollektivtrafiknoder och hur kan hållplatser, stationer och knutpunkter utformas som samlingsplatser i staden?
- Hur och med vilka effekter kan kommuner och regioner arbeta för att sprida ut efterfrågan på kollektivtrafik över större delar av dygnet, t.ex. genom dynamiska öppettider av samhällsfunktioner som skola och barnomsorg, ökade möjligheter till distansarbete osv?
Förväntat resultat
Forskningen om integrerad samhällsplanering förväntas synliggöra hur olika mål, intressen, yrken och organisatoriska kulturer påverkar hur samhällsplanering bedrivs och vilka effekter det har på den fysiska utformningen. Kunskapen bidrar till att utforska förutsättningar för och möjligheter med en mer integrerad samhällsplanering. Forskningen ska ge kollektivtrafikens aktörer en ökad förståelse för hur samordning och samverkan med andra viktiga områden kan och bör ske för att uppnå goda resultat.