COVID-19 krisen har bidragit till en revolutionerande förändring i både våra privata och professionella liv. Isolering och resebegränsningar har resulterat i en dramatiskt minskad efterfrågan på persontransporter, inte minst kollektivtrafik, eftersom många är rädda för att bli smittade av andra resenärer.
- Vi vet ännu inte hur omfattande eller långvarigt detta tillstånd kommer att vara, men vi kan redan se effekter på resmönster, säger Lena Winslott Hiselius från Lunds universitet.
Joel Hansson och Fredrik Pettersson-Löfstedt berättar om möjligheter och utmaningar med snabba stråk som kan öka antalet resenärer i kollektivtrafiken på landsbygden.
Lösningar som knyter samman flera olika mobilitetstjänster går i Sverige under beteckningen kombinerad mobilitet och inkluderar allt ifrån reseplanerare med köpfunktion till digitala mobilitetsabonnemang som paketerar nya mobilitetstjänster med traditionell kollektivtrafik.
– Det här är en flervetenskaplig magisterkurs som kombinerar olika perspektiv, för att ge en överblick över olika tänkesätt när det gäller transporter och mobilitet, hela tiden kopplat till hållbarhet, säger Christina Lindkvist, som är kursansvarig.
Nedan finner du de presentationer som visades när K2 arrangerade en digital resultatkonferens. Forskningsresultaten presenterades utifrån de fem ämnesområden som tidigare utgjort K2:s forskningsinriktningar.
Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen
Spridningen av Coronavirus har lett till en snabb och omvälvande förändring av våra liv, både privat och professionellt. Isolering och reserestriktioner har inneburit dramatiskt minskade persontransporter, inte minst kollektiva transporter då människor är rädda för att bli smittade av andra resenärer.
- Ännu vet vi inte hur omfattande eller hur långvarigt detta tillstånd kommer att vara, men vi kan redan nu se omfattande effekter på våra resmönster, säger Peter Arnfalk som är forskare vid IIIEE på Lunds universitet.
Hur mycket ska det kosta att resa med kollektivtrafiken? Ingenting tycker de styrande i Luxemburg där kollektivtrafiken från och med den 1 mars 2020 blir helt avgiftsfri för alla. Luxemburg blir därmed det första landet i världen som inför full avgiftsfri kollektivtrafik. Motivet är framförallt att minska trycket på ett hårt ansträngt vägsystem, genom att fler istället väljer att resa med bussar och tåg. Men det finns också miljöskäl och sociala motiv bakom beslutet att införa avgiftsfri kollektivtrafik i Luxemburg.
1100 personer bosatta i Sverige har deltagit i en studie som undersökt vilka förutsättningar, kopplade till attityder, tillgänglighet och resvanor, som påverkar motivationen att minska bilresandet.
- Att klimatmoral har ett starkt samband med motivation att köra bil mindre visar att kopplingen mellan bilkörning och växthusgasutsläpp har fått fäste hos många, säger Alfred Andersson, doktorand på Lunds universitet och Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, som genomförde studien.
Urbanisering, där städer växer och ekonomiska aktiviteter centreras, är ett globalt fenomen. Den nya boken Investigating Spatial Inequalities behandlar samspelet mellan arbetsmarknad, fastighetsmarknad och rörlighet i Sverige, Norge, Serbien och Kroatien, och hur det samspelet kan bidra till ökade regionala skillnader.
Busstrafiken i Sverige genomgår just nu en omfattande förändring när elbussar introduceras i snabb takt, både i samband med att trafikavtal förnyas och inom redan befintliga avtal.
- Den snabba förändringstakten gör att det är angeläget att studera omställningen och att lösa eventuella problem som kan uppstå för att uppnå en så effektiv och hållbar busstrafik som möjligt, menar Fredrik Pettersson-Löfstedt från K2 och LTH, som är en av de forskare som deltar i projektet.
