Stockholm

Roger Pyddoke har studerat data från kollektivtrafiken i Skåne och i Stockholmsregionen. Det är data som visar antalet förseningar, inställda turer och viten som leverantörer av kollektivtrafik fått betala.

UITP är en internationell organisation som verkar för att främja hållbar mobilitet. UIPSs arrangemang samlar kollektivtrafikens aktörer; leverantörer, operatörer, konsulter och forskare. K2 var på plats för att presentera aktuell forskning och utbyta erfarenheter med branschen.

- De frågor som diskuterades flitigt är precis de frågor som är aktuella hos oss på K2, som kollektivtrafikens bidrag till hållbarhetsmål och möjligheter med ökad digitalisering. K2s forskning tycks ligga helt rätt i tiden, menar K2s föreståndare John Hultén.

Höstens utbildningar hos oss på K2 inleds med Planning, Transport and Accessibility som ges den 18-20 september. Utbildningen tar sin utgångspunkt i hur man kan uppnå hållbar tillgänglighet genom effektiv stads- och trafikplanering och ges av Carey Curtis, gästprofessor på K2 från Perth i Australien. Utbildningen erbjuder internationella utblickar men fokuserar på hur vi kan arbeta med hållbar tillgänglighet här i Sverige.

- De projekt som ansökt om finansiering håller generellt en hög nivå, det visar att K2 som forskningsmiljö samlar många kompetenta forskare. Projektförslagen har också visat på en återkommande god förankring i kollektivtrafikbranschen, vilket borgar för forskning med hög relevans. I urvalsprocessen har vi både tagit hänsyn till det enskilda projektets potential och bejakat K2:s forskningsinriktning i sin helhet, berättar K2:s föreståndare John Hultén.

De projektskisser som nu erbjuds att gå vidare i processen mot färdiga projektförslag är:

Nya smarta mobilitetstjänster kan ge möjlighet till nya politiska styrmedel, men kan också bidra till att de styrmedel som tillämpas idag blir mindre effektiva.

Vi genomför en enkätstudie som behandlar två övergripande frågor:
• Hur förändrar smart mobilitet förutsättningarna för befintliga politiska styrmedel inom transportsektorn?
• Vad kan offentliga myndigheter göra för att utveckla nya politiska styrmedel, som drar nytta av den nya teknologi som karaktäriserar smart mobilitet?

Bedömningskriterierna är samhällsrelevans, utvecklingspotential samt hög vetenskaplig kvalitet. Nyckelord kan till exempel vara: kollektivtrafik, planering, hållbarhet, fordon, IT, ekonomi, geografi, policy, hälsa, välfärd eller sociala konsekvenser.

Två priser delas ut; ett för kandidatnivå och ett för mastersnivå. Priserna delas ut på Transportforum i Linköping, den 8-10 januari 2020, och arbetena ska vara godkända senast september 2019.

K2s Jean Ryan har studerat i vilken utsträckning äldre i Malmö, Göteborg och Stockholm kan genomföra de aktiviteter de önskar i sin vardag och om de upplever att de har tillgång till de transportmöjligheter de behöver. Underlaget utgörs av 1149 telefonintervjuer med respondenter i åldern 65-79 år som är bosatta i någon av Sveriges storstadsregioner.

Forskare, konsulter, upphandlingsansvariga och operatörer som ansvarar för att genomföra upphandlingar av kollektivtrafik och att svara på anbudsförfrågningar träffades för att utbyta erfarenheter och diskutera förutsättningarna för upphandlingar som bidrar till hållbar kollektivtrafik.

Workshopen arrangerades av Helene Lidestam från VTI, Carolina Camén från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet och Malin Aldenius från LTH vid Lunds universitet, alla tre forskare knutna till K2.

- Det finns ännu ingen ny teknisk lösning som gör anropsstyrd kollektivtrafik mer effektiv, ur ett ekonomiskt perspektiv. Däremot är resenärerna, de som nyttjar de nya systemen, överlag väldigt nöjda, säger Fredrik Pettersson-Löfstedt.

Fredrik har bland annat bedrivit fältarbete i Sydney för att på plats studera hur nya tekniska lösningar fungerar i praktiken.

- Vi provade på hur det är att leva och resa med små barn i Sydney, utan tillgång till bil. Vi kunde konstatera att det finns flera administrativa hinder som försvårar för resenärerna, berättar Fredrik.