Stockholm

I den senaste rundan av Mindre K2-projekt beviljades 8 projektförslag med en sammanlagd omfattning på drygt 2,4 miljoner kronor. Totalt inkom 17 projektförslag.

I trafiken blir det ofta köer på morgonen och på eftermiddagen när många är på väg till och från arbete och skola. Den här typen av peak-problematik skapar inte bara stress för pendlarna, utan också ökade kostnader för kollektivtrafiken. Ny forskning visar att små förändringar i tidtabellen både kan minska antalet bussar och sänka kostnaderna.

Samverkan är en viktig fråga i planering och utveckling av kollektivtrafik. Att utforma kollektivtrafiksystem som blir smidiga för resenären, och som samtidigt bidrar till långsiktiga transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål, förutsätter en integrering av kollektivtrafik med övrig samhällsplanering. Men hur går samverkan till i praktiken? Det har en forskargrupp vid K2 studerat.

Otillräcklig tillgång till transportsystemet leder till ökad segregering och utanförskap. Hur skapar vi en kollektivtrafik som är tillgänglig för alla? Det ska forska vid K2 studera i ett nytt projekt. 

I södra Storstockholm planeras snabbspårväg. Trafikforskare har granskat hur man i projektet räknade på samhällseffekterna. Deras slutsats är att den samhällsekonomiska kalkylen inte verkar spela någon större roll för beslutet att investera i spårvägen eller inte. Dessutom tycks spårväg ha varit det enda alternativ som getts utredningsresurser och analyserats. 

En viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till att fler väljer kollektivtrafiken istället för bilen är så kallade framkomlighetsåtgärder för bussar i städer. Vad avgör om kommuner investerar i dessa åtgärder? Ny forskning från K2 ger tio teser till svar.

I Uddevalla upplever högstadieelever sig nedprioriterade i kollektivtrafiken. I Stockholm däremot känner de sig som fullvärdiga kollektivtrafikresenärer. Det visar forskning om ungas erfarenheter av kollektivtrafiken som presenterades på Transportforum i Linköping 10-11 januari.

Ökade kostnader i kollektivtrafiken är något som i princip alla i branschen brottas med.  Men vilken är anledningen – eller anledningarna – till att de stiger? En som har tittat på orsaker och verkningar i busstrafiken är Helene Lidestam, forskare vid K2 och biträdande professor i produktionsekonomi vid Linköpings universitet. Hon presenterade sin forskning på Transportforum 10-11 januari.

Mobilitet som tjänst, självkörande fordon, efterfrågestyrd kollektivtrafik, delad mobilitet och elektrifiering. Det är exempel på ny teknik och nya tjänster som utmanar hur vi idag bedriver busstrafik. I rapporten ”Vilken framtid har bussen?” presenteras fyra olika bilder av bussens framtida roll med sikte mot 2030.

Det är relativt vanligt med incitament för ökat resande i avtal som reglerar trafikoperatörernas verksamhet. Ny forskning, som studerat 17 mellanstora svenska städer, visar dock att inga effekter av dessa incitament kan hittas enligt forskarnas analysmodell. Resultatet presenteras i rapporten "The influence of demand incentives in public transport contracts on patronage and costs in medium sized Swedish cities".