Eviga konflikter om kollektivtrafikens utformning

Jens Portinson Hylander disputerar vid Lunds universitet med en avhandling som ger en historiskt grundad förståelse för vårt sätt att betrakta kollektivtrafiken. Jens har studerat kollektivtrafikens utveckling genom en fallstudie av Malmöhus län och Skåne mellan 1970 och 2020. Studien bygger på arkivdokument och intervjuer med personer som var involverade i planering av den skånska kollektivtrafiken.

– Det är viktigt att förstå att så som vi tänker på kollektivtrafik idag inte är en självklarhet. Det finns fundamentala konflikter som är svåra att lösa, och spänningen mellan effektivitet och rättvisa är bestående. Men över tid förändras både våra förväntningar på kollektivtrafiken och hur vi organiserar och styr kollektivtrafiken, säger Jens Portinson Hylander.

– På 1970-talet betraktade man kollektivtrafiken som ett medel för att motverka avfolkning på landsbygden och slitningar mellan stad och land. De starka stråken har varit en dominerande kraft sedan 1990-talet och präglar nu hur vi ser på kollektivtrafikens uppdrag, fortsätter Jens.

Fokus på starka stråk innebär att kollektivtrafiken i första hand ska serva sträckor där det finns en stor efterfrågan, eller många resenärer. I Skåne samverkade ett ökat fokus på starka stråk med en ökad regionalisering och strävan efter integration i Öresundsregionen. I Malmöhus län tog det sig 1992 uttryck i Malmöhusöverenskommelsen om investeringar i transportsystemet.

– Starka stråk förändrade bilden av kollektivtrafiken, så att kollektivtrafiken på ett tydligare sätt betraktades som en viktig motor för regional ekonomisk utveckling. I Skåne har satsningar som Öresundsbron, Citytunneln och utvidgningen av Öresundstågsystemet både bundit samman och expanderat regionen, menar Jens.

Pandemi och klimatförändring
Under pandemin har trenden med allt fler resenärer i kollektivtrafiken brutits och kollektivtrafiken är just nu under stark ekonomisk press.

– I tider som präglas av kris tvingas samhällen göra hårdare prioriteringar. Då aktualiseras frågor som: vilka ska kollektivtrafiken vara tillgänglig för, vilka platser, vilka resenärer och på vilket sätt? och hur mycket får kollektivtrafiken kosta? säger Jens.

Förutom pandemin ställer en ekologisk kris och klimatförändringen det moderna samhället inför stora utmaningar, där materiella framsteg, långa pendlingsavstånd och global handel ter sig alltmer problematiskt. Det finns en strävan att stärka kollektivtrafikens attraktivitet som ett hållbart alternativ till bilen och det pågår en dragkamp om kollektivtrafikens roll i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem.

– Om vi bättre förstår de grundläggande värderingar som utformat transportsystemet, som det ser ut idag, och de konflikter som uppstår när de värderingarna utmanas, förbättras förmågan att förändra och planera ett framtida trafiksystem som både uppfattas som rättvist, och som gör det möjligt för fler att resa på ett som är långsiktigt hållbart, avslutar Jens Portinson Hylander.

Jens Portinson Hylander är forskarstudent vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI och vid Lunds universitet, knuten till K2.

Fredagen den 21 januari kl 10 disputerar Jens med avhandlingen Constructing transit corridors - The politics of public transport policy and planning in Malmöhus and Skåne 1970 – 2020. Du kan följa disputationen på Zoom via denna länk, ange möteskod 189815.