Article highlighted

Kollektivtrafikens samhällseffekter

K2:s Erik Johansson disputerar med en avhandling om trafikplanering och olika sätt att utvärdera kollektivtrafikens samhällseffekter.

Hyllie i Malmö


Erik Johanssons forskning pekar ut tre områden som beskriver kollektivtrafikens breda uppdrag.

  • Kollektivtrafik som transporterar många människor så effektiv som möjligt och som kan konkurrera med bilen som transportmedel. Busslinjer med snabba stråk utgör ett exempel.
  • Kollektivtrafik som erbjuder tillgång till transporter, till exempel på landsbygden eller till resenärer som saknar tillgång till andra transportmedel.
  • Kollektivtrafik som en del av planerad markanvändning där trafikplanering integreras i utveckling av nya stadsdelar, som till exempel i Brunnshög i Lund eller Hyllie i Malmö.

- Sedan ny lagstiftning introducerades 2012 har trenden att betrakta kollektivtrafiken som utmanare till bilen stärkts och intresset för kollektivtrafikens påverkan på det omgivande samhället har ökat. Jag påbörjade min doktorandanställning på Lunds universitet och K2 2015 och har sedan dess haft möjlighet att studera kollektivtrafikens samhällseffekter och hur de kan analyseras och utvärderas. K2 som forskningsmiljö har gett mig ett nytt perspektiv och utmanat mig att ompröva min syn på hur man kan betrakta och beräkna kollektivtrafikens samhällsekonomiska värde, säger Erik Johansson.

Erik har i sin forskning bland annat studerat hur kunskapsinhämtning och planering går till på regionala kollektivtrafikmyndigheter. Trafikplanerare Erik intervjuat beskriver att den målstruktur de arbetar efter ofta är vagt formulerad och saknar hierarki.

- När det inte finns tydligt formulerade delmål för att på längre sikt kunna uppfylla verksamhetens övergripande målsättningar saknar trafikplanerare konkreta svar på hur de ska förhålla sig till möjliga vägval, förklarar Erik.

- Min avhandling visar att det är viktigt att försöka förstå trafikplaneringens verklighet och avvägningar. Jag menar att det är vad forskningen ska göra, snarare än att beräkna fram ett svar med hjälp av en given modell. Som forskare ska vi visa på orsakssamband, sedan är det upp till politiken att göra avvägningar och fatta beslut, säger Erik.

Med den pågående pandemin introduceras risken för smitta som en ny parameter i trafikplaneringen.

- Pandemin kan till exempel påverka vad som betraktas som en full buss. Tills vi får smittan under kontroll får vi kanske räkna med ett lägre antal tillgängliga platser per fordon, avslutar Erik Johansson.

Disputation

Erik Johansson disputerar med avhandlingen The knowledge problem of public transport policy fredagen den 18 september kl 10:15.
Du kan följa disputationen via länk

Inloggning: 906533

Attached files