Realtidskartor i kollektivtrafiken

Joakim Dahlman, Anders Lindström, Christina Stave, Björn Lidestam och Mattias Hjorth, K2 Working paper 2020:5, april 2020

Inom ramen för projektet What you see is where you get har upplevda och faktiska nyttor med en så kallad realtidskarta för kollektivtrafik studerats. Projektet undersöker om en realtidskarta kan förenkla och förändra resenärers beslutsfattande vid kollektivt resande. Vi vill ta reda på resenärers informationsbehov, beslut och önskemål med ett sådant verktyg. På senare tid har en mängd tekniska tjänster som förser kollektiv-trafikresenärer med uppgifter om fordons tillgänglighet i form av tid och plats introducerats. Antagandet för projektet är att tillgången till en bra karta i realtid med olika funktioner skulle kunna förändra och eventuellt förenkla resandet. För att besvara frågorna knutna till detta har attityder, önskemål, behov och användning testats hos såväl kollektiv-trafikresenärer som operatörer/kollektivtrafikmyndigheter. 

Då realtidskartan visades för tre grupper av resenärer i olika åldrar visade resultaten att samtliga var positiva och kunde tänka sig att använda realtidskartan, som ett komplement till den reseplaneringsapplikation de redan använde. Realtidskartan behövde utvecklas för att bli mer hanterbar och kunna fylla fler behov. De yngre var mest kritiska till den nya tekniken men ansåg att realtidskartan ger bra bytesinformation då man får en bild över alla linjer Den medelålders gruppen såg en potential att få information av realtidskartan vid trafikproblem, den skulle också kunna användas för att se trafikstörningar och få råd. Den äldre gruppen hade inte lika stort behov av realtidsinformation då de antingen planerade sin resa i förväg eller bara tog bussen på hållplatsen. De tycker att det var svårt att se, för smått, rörigt & komplext men ville ändå pröva realtidskartan.

Då realtidskartan visades på en busshållplats där resenärerna på en skärm kunde se de vanliga tidsangivelserna växelvis med en realtidskarta, visade resultaten ett lågt intresse för kartan. En introduktion eller instruktion skulle behövas. Ett antal resenärer testade realtidskartan under en resa i staden. Här visade resultaten på skillnader beroende på ålder. De yngre hade betydligt lättare att hantera och förstå kartan. Inga tidsvinster fanns med att använda realtidskartan jämfört med det nuvarande reseplaneringsverktyget. I projektet intervjuades även resenärer vid hållplatser om de uppmärksammat och använde realtidskartan i reseplaneringsappen. Resultaten visade att utav de drygt 200 svarande, kände ca hälften till funktionen med livekartan. Av dem så var det i sin tur ungefär 2/3 som hade provat eller som regelbundet använde funktionen. Av dessa var det en stor övervikt av unga människor i åldern 15–30 år. Den funktion den till största delen hade var att se var bussen fanns på kartan i realtid.

En övergripande slutsats är att man även inom kollektivtrafikbranschen verkar ha svårt att (mer teoretiskt) sätta sig in i det nya koncept som realtidskartor innebär, och att det ännu är få som har använt dem när de reser. En ytterligare slutsats, från jämförelse mellan de individuella enkätsvaren, är att de som faktiskt hade använt realtidskartor när de reser också hade attityder som reflekterade att de både kunde vara mycket nöjda och mycket missnöjda med hur realtidskartan fungerat. 

Användandet av realtidskartor får sägas vara i sin linda och det visar sig även bland de som ingått i studien. Tjänsten ställer också krav på kollektivtrafikens aktörer att dela med sig av information samt att uppnå tillräcklig teknisk mognad för att inte förlora förtroendet hos resenärerna i händelse av driftstörningar. I detta skede lämpar sig tjänsterna bäst i storstadsregioner där utbudet av kollektivtrafik är störst men även där kommer det ta tid innan effekter i form av ändrade resvanor och prioriterande av kollektivtrafik före egen bil nås. Att möjligheterna med realtidskartor är stora och potentialen att nå fler användare och studera deras behov vore intressant att undersöka i framtida studier. Vi hoppas rapporten ska vara till nytta för kollektivtrafikmyndigheter, operatörer, tjänsteutvecklare inom kollektivtrafiken och för andra med intresse för digitaliseringens möjligheter att förbättra kollektivtrafiken.

Publication type: 
K2 reports
Research areas: