Stockholm

Stockholm

Ny forskning


Ulrik Berggren vid Lunds universitet och K2 studerar vad som är viktigt för resenärer i kollektivtrafiken när de väljer hur de ska genomföra sin resa.

− Vi vet sedan tidigare att trafikslagets turtäthet har stor betydelse för kollektivtrafikens resenärer och att många vill undvika byten. Ny forskning visar att resenärer också upplever det positivt om intervaller mellan avgångar är lika långa hela tiden och att passagerare värderar pålitlighet högt, det vill säga att de föredrar trafikslag och linjer med hög punktlighet, berättar Ulrik Berggren.

Ny forskning


Forskare vid K2 har studerat på vilket sätt pandemin påverkat mötes- och resebeteenden hos anställda vid tio svenska organisationer (myndigheter, universitet och företag) och frågat personalchefer hur de tror att pandemin påverkar arbetslivet på längre sikt.

Nyutgivet


Vi befinner oss i en situation olik det mesta vi upplevt tidigare. Det gäller i allra högsta grad vårt resande. Kollektivtrafiken, som tidigare strävat efter att öka antalet resenärer, har under coronapandemin tvingats till helt andra prioriteringar. I sociala medier och på annonstavlor syns budskap som ”res inte med oss”, budskap som före pandemin var helt otänkbara.

Pressmeddelande


Ett motiv till att subventionera kollektivtrafiken är att förbättra transportmöjligheterna för resenärer med lägre inkomst. Ny forskning visar dock att låginkomsttagare betalar mer för sina resor med kollektivtrafiken än andra resenärer.

− Låginkomsttagare reser i större utsträckning med enkelbiljett, som i längden blir dyrare än att till exempel köpa ett månadskort, berättar K2:s Anders Bondemark som är doktorand hos Lunds universitet och Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.

Nyutgivet


Trots att kollektivtrafiken både speglar och förstärker konflikter mellan olika samhällsgrupper är socialt hållbar tillgänglighet ett relativt nytt begrepp inom transportområdet.

− Det efterfrågas kunskap om vad ett socialt perspektiv på transportplaneringen innebär och hur det praktiskt kan omsattas i åtgärder som fungerar för alla resenärer, menar K2:s Christina Lindkvist som är en av redaktörerna till den nya antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet.

Utbildning


K2 ger för andra gången doktorandkursen ”Kollektivtrafikforskningens kunskapsfält”. Under ungefär ett halvår får deltagarna grundläggande kunskap om de begrepp, teorier och metoder som används inom kollektivtrafikforskningen. Kursen spänner över fem teman: samverkan, planering och trafikering, samhällsnytta och effekter, social rättvisa samt digitalisering och framtidens kollektivtrafik.

Ny forskning


K2-forskarna Robert Hrelja från Malmö universitet och Tom Rye från Molde högskola har gått igenom policy- och strategidokument från tretton städer i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien och undersökt hur dessa städer planerar för att ställa om till ett hållbart transportsystem. De svenska städer som deltog i studien är Eskilstuna, Jönköping, Lund och Malmö. Hrelja och Rye ville se om städernas problemformuleringar kring bilens negativa effekter avspeglas i faktiska strategier och åtgärder för att minska biltrafiken.

Ny forskning

Ny spårväg i Lund – effekter för resenärer och transportsystem
Syftet med projektet är att kvantitativt analysera resenärers värderingar av olika restidskomponenter. Arbetet kompletterar datainsamling av resmönster som genomförts under 2016 och 2017. Projektledare: Ulrik Berggren från Lunds universitet.
Läs mer om projektet.

Ny forskning


Erik Johanssons forskning pekar ut tre områden som beskriver kollektivtrafikens breda uppdrag.

Ny forskning

Coronapandemin innebär både utmaningar och möjligheter för kollektivtrafiken. Forskare vid K2 bedriver flera projekt som studerar alltifrån pandemins påverkan på arbets- och resmönster till den långsiktiga påverkan på kollektivtrafikens finansiering.