Bild: Mostphotos.
Förskjuten skoldag sparar pengar men skapar problem
Att skjuta fram skoldagens början kan minska kostnaderna för skolskjutsar och kollektivtrafik. Men när förändringarna genomförs utan att skolor, elever och andra berörda aktörer involveras kan vinsterna leda till nya problem. Det visar en studie utförd i två svenska kommuner.
Morgonrusningen är den dyraste tiden för kollektivtrafiken då det krävs fler förare och större fordonskapacitet än under resten av dagen. Ett sätt att använda resurserna mer effektivt kan vara att sprida ut resandet över längre tid. Därför har vissa kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) prövat att senarelägga skolstarten.
I en ny studie har forskare analyserat två svenska fall där första lektionen flyttades fram med 30 respektive 35 minuter. Genom intervjuer med regionala kollektivtrafikplanerare, kommunala tjänstepersoner, skolledare och skolpersonal har forskarna undersökt hur förändringarna genomfördes och vilka konsekvenser de fick för olika grupper.
Resultaten visar att huvudmålet uppnåddes i båda fallen – trafikkostnaderna minskade genom effektivare planering. I ett av fallen sjönk kommunens kostnader för skolskjutsar från 14 miljoner kronor till 11,2 miljoner kronor mellan 2022 och 2024. I det andra fallet kunde färre bussar användas samtidigt som kollektivtrafiken fick utrymme att erbjuda fler turer.
Ojämn fördelning av vinster
Men studien visar också att de organisationer som ansvarade för skolskjutsen fick de största vinsterna, medan skolor, elever och personal i högre grad upplevde nackdelar. En återkommande synpunkt från skolans värld var att skolornas verksamhet inte fick tillräckligt genomslag i planeringen. I båda fallen upplevde skolpersonalen att de ändrade tidtabellerna i praktiken kom att styra skolans verksamhet. Det blev svårare att planera möten, samordna undervisning och erbjuda läxhjälp efter skoltid.
– Det här tycker vi är viktig feedback att ta till sig för att det verkligen ska fungera i praktiken med utspridda skolstarter. Att göra ändringar i schemaläggningen av skolskjuts och skolundervisning innebär att två komplexa planeringsprocesser behöver beaktas och involveras, vilket i sig kostar både tid och pengar, säger Eva-Lena Eriksson, doktorand på K2 och Linköpings universitet och försteförfattare till studien.
Längre tid hemifrån
Forskarna såg också att många elever totalt sett fick en längre dag. I ett av fallen ökade tiden hemifrån med mellan 20 och 35 minuter för vissa elever, trots att själva skoldagen bara blev tio minuter längre. Detta berodde på längre restider och ett byte. Längre resor och senare skoldagar påverkade möjligheten att delta i fritidsaktiviteter efter skolan, vilket är en negativ konsekvens att beakta utifrån elevernas hälsa och välmående.
En viktig slutsats är att hur själva införandet av nya skolskjuts- och skolstartstider går till har stor betydelse för det upplevda resultatet av åtgärden. I de studerade fallen drevs processen främst av aktören ansvarig för skolskjuts med fokus på kostnadsbesparingar i skolskjutssystemet. Skolpersonal, elever, föräldrar och föreningsliv involverades i begränsad utsträckning. Detta bidrog till motstånd mot förändringarna och till att flera negativa konsekvenser inte upptäcktes i tid.
– Hur implementeringen organiseras och genomförs har stor betydelse för utfallet. En mer inkluderande process kan bidra till att både transporteffektivitet och skolans behov tas till vara, säger Helene Lidestam, professor på VTI och forskare på K2, som också medverkat i studien.
Forskarna betonar att senarelagda skolstarter fortfarande kan vara ett effektivt verktyg för att minska kostnaderna för kollektivtrafik och skolskjuts samt skapa ett mer resurseffektivt transportsystem. Men för att lösningen ska bli långsiktigt hållbar behöver skolors, elevers och andra berörda aktörers perspektiv vägas in från början.
Länk till studien:
Staggered school start times for reducing peak travel demand: A case study of implementation processes and stakeholder impacts – K2