Halverat pris på periodkort i kollektivtrafiken – effekter på resande och intäkter
Regeringens tillfälliga halvering av priset på 30-dagarskort i kollektivtrafiken under juli–december 2026 skapar ett unikt tillfälle att studera hur prisförändringar påverkar resande och intäkter. Projektets huvudsakliga syfte är att säkra ett nationellt jämförbart datamaterial före, under och efter reformen. Månadsvisa uppgifter samlas in från regionala kollektivtrafikmyndigheter om påstigande, försäljning av olika biljettyper, intäkter, trafikutbud och större störningar. Materialet kompletteras med data från resvaneundersökningar, Kollektivtrafikbarometern och, där det är möjligt, trafikmätningar för bil- och cykeltrafik. Data för motsvarande månader 2025 samlas också in för att möjliggöra framtida analyser av reformens effekter. Materialet ska möjliggöra initiala analyser redan under hösten 2026 av utvecklingen i resande, biljettförsäljning och intäkter. Dessa analyser ger ett första faktabaserat underlag när reformens effekter diskuteras, medan mer fördjupade analyser genomförs när ett längre dataunderlag finns tillgängligt.
Projektet består av en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa delen leds av Maria Börjesson, VTI, medan Joel Hansson, LTH, har huvudansvar för den kvalitativa delen.
Den kvantitativa delen undersöker effekterna av det halverade priset på månadskort över hela landet genom att samla in jämförbar data före, under och, om möjligt, efter perioden med lägre pris. Studien omfattar:
- Resandeeffekter: förändringar i kollektivtrafikresandet, inklusive antal resor och, om möjligt, resandekilometer. Forskarna undersöker även om reformen påverkar bilresande, cykling och gång.
- Biljettförsäljning och ekonomi: förändringar i försäljningen av periodkort och enkelbiljetter (försäljning av enstaka biljetter ofta ger större intäkter för regionerna, hur och när och vart olika grupper reser och köper biljetter, samt konsekvenser för regionernas ekonomi, inklusive eventuella återköp av tidigare köpta periodkort.
Den kvalitativa delen består av tre delstudier:
- Reformens bakgrund: analys av regeringens beslutsunderlag, beredning, förväntade mål, hur beslutet fattades och effekter samt de synpunkter som regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) framförde i sina remissvar.
- Praktiska konsekvenser för RKM: administrativa effekter, eventuell påverkan på kollektivtrafiksystemen (till exempel om resurser omfördelas till starka stråk om resandet ökar), hur samverkan med staten fungerar samt hur reformen påverkar finansiering och synen på prissättning och biljettsortiment på lång sikt.
- Resenärsperspektivet: exempelvis prisnöjdhet och upplevelser av reformen. Denna del kan komma att genomföras av Svensk Kollektivtrafik genom Kollektivtrafikbarometern.
Ett flertal parter samarbetar inom projektet, bland annat VTI, SL, Västtrafik, Skånetrafiken, Trafikverket, Svensk Kollektivtrafik och Trafikanalys. Samarbetet är avgörande för att få tillgång till jämförbara och väl dokumenterade uppgifter från olika delar av landet.