Corona-pandemins effekter för kollektivtrafiken

Corona-pandemins effekter för kollektivtrafiken

Corona-krisen har lett till den snabbaste och mest omvälvande förändringen i icke-krigstid av våra liv, såväl privat som professionellt. Isolering och reserestriktioner innebär en dramatisk minskning i efterfrågan av persontransporter, inte minst kollektiva transporter då människor är rädda för att bli smittade av andra resenärer.  Ännu vet vi inte hur omfattande eller hur långvarigt detta tillstånd kommer att vara, men vi kan redan nu se omfattande effekter på våra resmönster.

Ett sätt att hållbarhetsanpassa transportsystemet är att minska efterfrågan av transporter genom att erbjuda digital tillgänglighet till olika samhällsfunktioner, såsom möten, arbete, utbildning, hälsovård, handel underhållning, etc. Detta testas nu i något som kan ses som ett gigantiskt ”fullskaleexperiment” och det kunskapsbyggande och de rutiner som nu etableras kommer sannolikt att få vissa kvarvarande effekter. Inte minst användningen av digitala möten och andra samverkansformer i vårt arbete kam komma att få långtgående effekter.  Vad man sett i tidigare studier av utökat distansarbete är bl.a. att de pendlingsresor som upplevs som jobbiga, och att kollektivtrafikresor minskar mer än andra. Kommer de förändrade resmönstren nu, och efter krisen, att påverkas oproportionerligt mycket av detta? Hur kan man i så fall undvika detta?   

Denna studie avser att studera förändrade mötes- och resebeteenden samt attityd gentemot kollektiva färdmedel till följd av Corona med fokus på arbetsresor samt tjänsteresor. Motivet till att fokusera på arbetsresor och tjänsteresor baseras dels på att det är för dessa ärendetyper som det uttryckts starkast restriktioner av typen att jobba hemma och att inte utföra tjänsteresor, och dels på att enligt RVU 2011-2014 är nästan hälften av våra resor arbetsresor, skolresor och resor i tjänsteärende och studiesyfte – dvs dessa resor står för en stor andel av våra resor.

Projektledare: 
Peter Arnfalk
Forskningsinriktning: 
Parter: 
Lunds universitet
Finansiär: 
K2
Budget: 
200 000 kr
Period: 
2020