Ny spårväg i Lund – effekter för resenärer och transportsystem

Ny spårväg i Lund – effekter för resenärer och transportsystem

Den 12 december 2020 invigs Lunnds nya spårväg mellan centralstationen och ESS på Brunnshög. I nuläget (hösten 2020) sker kollektivtrafikresor till och från målpunkter längs den kommande spårvägslinjen med stads- och regionbuss. Tidigare forskning kring restidsvärdering och resbeteende (sammanställd fullödigt av Kottenhoff och Byström, 2010) och erfarenheter från andra städer (se t ex Bondemark et al, 2016) pekar på att den nya högkvalitativa kollektivtrafiklänk, som spårvägen kommer att utgöra, kan förväntas få effekter på berörda resenärers upplevelse och värdering av olika delar av resan såsom färd i spårvagnen, byten av färdmedel (i detta fall huvudsakligen vid Lunds C) och väntetid, i jämförelse med befintlig situation. Det saknas dock ofta detaljerad data för att beskriva hur resenärers beteende, och utifrån detta indirekt härledda värderingar av restidskomponenter, påverkas av den typ av genomgripande förändringar i trafiksystemet som spårvägen utgör {Liu, 2010 #133}(se slutsatser av bl a Anderson, Nielsen & Prato, 2014 samt Liu, Bunker, & Ferreira, 2010). Fallet Lund är dessutom tämligen ovanligt då varken staden, eller regionen, tidigare har erbjudit reguljär spårvagnstrafik, vilket gör att det finns intresse hos berörda parter (Skånetrafiken och Lunds kommun) att undersöka emottagandet hos berörda resenärer av denna nymodighet. Forskning kring förlängningen av Tvärbanan i Stockholm visar exempelvis på en sorts ”nymodighetseffekt” på resandet med spårvagn som avtar efter några månader (Ahmad Termida, Susilo, & Franklin, 2016). Kottenhoff och Byström (2010) framhåller även betydelsen av lokala förhållanden, såsom fordonsegenskaper, trafikering och hållplatsers utformning, för hur olika färdmedel värderas. Då de flesta värderingsstudier tills nyligen genomförts utifrån intervjupersoners enkätsvar (vanligast i form av så kallade stated preference-studier, vilka visats överskatta obehaget av olika restidskomponenter - se exempelvis Hörcher, Graham, & Anderson, 2017), finns ett behov av fler studier som bygger på verkligt resenärsbeteende (s k revealed preference). Föreliggande förslag till projekt utgör en sista pusselbit i en studie av resvanor och ruttval för regionala resor med start eller målpunkt längs spårvägens influensområde som påbörjades 2016 d v s innan bygget av spårvägen inleddes.

Projektledare: 
Forskningsinriktning: 
Parter: 
Lunds universitet
Finansiär: 
K2
Budget: 
350 000 kr
Period: 
2020 till 2021