Publikationer

Denna rapport är en del av K2:s forskningsprojekt Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling som leddes av Désirée Nilsson vid Malmö universitet. Rapporten är skriven av Erik Johansson vid Lunds universitet och Anna Anund på VTI. I rapporten belyses hur planeringen har gått tillväga kring kollektivtrafikprojektet Spårväg syd i Stockholm län.

En väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik förutsätter att olika aktörer, trots skilda roller och intressen, har förmåga att samverka med varandra. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har en central roll för att sådan samverkan ska komma till stånd. I den här rapporten sammanfattas forskningsresultat om samverkan inom kollektivtrafikområdet med särskilt fokus på de tre storstadsregionerna. Rapporten baseras på forskningsresultat från K2-projektet ”Samverkansmodeller för hållbara kollektivtrafiklösningar” som finansierats av K2 och Vinnova.

This paper investigates where and how sustainable transport goals are translated into public transport planning and operations. The case where this is explored is the Regional Public Transport Authority (RPTA) in Stockholm, Sweden. By drawing upon recent discussions on policy translation and political–administrative relationships, sustainable transport is found to be translated in two different collaborative spaces in the RTPA. In the market side of the authority, which is mainly preoccupied with procurement of traffic and compliance issues, sustainable transport is translated into quantitative goals (including biofuels, emissions, noise, etc.) and mechanically reproduced from the politicians via the civil servants to the private operators. In the planning side of the authority, sustainability measurements have been hard to quantify and the challenge to integrate land-use and transport planning is resolved in an organic manner, in specific projects, between the strategic transport planners in the RPTA and the land-use planners in the municipalities, at a distance from the politicians’ involvement. Throughout the RPTA, sustainable transport has broadened to also include social sustainability, although this has been difficult to translate into quantitative measurements, which is the desired mode of governance by the politicians.

The negative effects of transport in terms of pollution, congestion and climate change has urged the need for higher shares of cleaner and more efficient modes of transport, especially in urban settings. While new technology can solve some of these issues, behaviour changes has also been identified as an important factor to achieve a modal shift from cars to walking, cycling or public transport. This study investigates how ICT has been used to influence behaviour change and synthesizes key aspects into a conceptual model for creating a behaviour change support system (BCSS) for smartphone applications. A literature review concerning behaviour change and ICT in the fields of transport, health, energy and climate was conducted to gather empirical evidence which forms the foundation of the conceptual model. The empirical findings were tested and verified against a theoretical framework consisted of The Transtheoretical Model, Theory of Planned Behaviour, Diffusion of Innovations and the concept of Gamification. The results suggest that customization to the user, relevant and contextualised information and feedback, commitment, and appealing design are important aspects when influencing users to behaviour change through smartphone applications. The conceptual model provides further knowledge of key aspects to consider when developing persuasive tools that aims to encourage more sustainable modes of transport.

Bussförares och tågvärdars arbete är en förutsättning för kollektivtrafikens dagliga utförande. Yrket som sådant har genomgått en förändringar under senare år och blivit allt mer ett serviceyrke och där föraren eller tågvärden förväntas serva resenärer. Det finns ett flertal studier som vittnar om att detta lett till en ökad grad av hot och våld mot förare, men där även det allmänt hårdare klimatet i samhället gör yrkesgrupper som dessa extra utsatta. I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats.