Publikationer

Ett sätt att mäta lokal utveckling är att titta på priserna på småhus. Priserna går upp i takt med bättre tillgänglighet till kollektivtrafik och annan service. Många värderar möjligheten till snabb och enkel pendling högt. I rapporten "En geografisk analys av kollektivtrafik och fastighetsmarknaden" undersöks kollektivtrafikens påverkan på lokal utveckling genom en geografisk analys av spårbunden kollektivtrafik och marknaden för småhus i Skåne under perioden 1995 till 2015.

The purpose of this paper is to describe a novel approach to economic evaluation of infrastructure, the benefit analyses in the Swedish high-speed rail project, and to analyse what role these can play in the decision-making process. The reports identify benefits from infrastructure investment at the local level and were intended to assist in making co-financing agreements and as a basis for decisions on route-planning and prioritisation of public transport investments. The study finds that the benefit analyses are insufficient as decision bases as they double-count benefits, disregard costs, are methodologically inconsistent and lack comparability. Rather, they seem to fulfil the role of negotiation bids in a process that focuses on measuring the level of commitment and the willingness to contribute financially to the project. It seems that the new method increases the space for political manoeuvring which together with the one-sided focus on benefits risks worsening the optimism bias observed in mega-project planning. Highlights: This paper analyses the benefit analyses in the Swedish high-speed rail project. It finds that the benefit analyses are insufficient as decision bases. The method increases the space for political manoeuvring. Methodological stringency is needed to improve the benefit analysis

This paper analyzes how public transport planning is managed in institutional contexts where governance is spread across local and regional scales. The paper sheds light on two facets of the relationship between local and regional government: first, the decision-making process regarding where to provide public transport services and at what level, and second, integration of public transport with land use planning. An analytical matrix is used to cross-reference the roles of formal institutions (governance established in law) and informal institutions (governance not established in law) against local and regional responsibilities for public transport and land use. Analysis of the interplay between these three axes (formal/informal, local/regional, public transport/land use) reveals how informal institutions help regional and local authorities to negotiate the constraints of formal, statutory institutions and help to “oil the wheels” of delivering measures and policies that make public transport work as a well-functioning system. However, informal institutions clearly have their limits, in the paper exemplified by the remaining challenges to integrate regional public transport and local land use planning. An identified challenge is that, by their very nature, informal institutions are difficult to influence or modify, therefore relying on them to fill gaps in formal institutional responsibilities may be a risky strategy when unpopular decisions are made.

Det finns för närvarande ytterst litet evidensbaserade rekommendationer för hur kollektivtrafikavtal bör konstrueras för att på bästa sätt ge drivkrafter för att nå målen. Denna studie har genomförts på uppdrag av Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting inom K2. Syfte med avtalen var att öka resandet med buss, kundnöjdheten och effektiviteten genom att koppla trafikoperatörens ersättning till antalet påstigande. Effektivitet tolkas här som kostnader per påstigande. Incitamentkontrakt som detta används för att stimulera operatören att i högre grad verka för ett ökat antal resande eller en ökad kvalitet. Det studerade avtalet har presterat bättre än bruttoavtalen i jämförelseområdena vad gäller kostnader per påstigande. Kundnöjdheten, som inledningsvis blev sämre, har senare blivit allt bättre. Antalet avgångar har ökat mindre. Antalet påstigande har däremot ökat i nästan samma takt som i jämförelseavtalen. De har därmed inte inneburit en större ökning av resandet vilket var ett syfte med avtalen.

Föreliggande text är ett teoretiskt ramverk som är framtaget med syftet att generera kunskap om och policyrekommendationer för institutionella ramverk som främjar integrerade mobilitetstjänster (IMS Integrated Mobility Services). Integrerade mobilitetstjänster är tjänster där resenärens transportbehov uppfylls av en tjänst som kopplar ihop och integrerar olika (privata och offentliga) mobilitetstjänster genom tillhandahållandet av ett gemensamt gränssnitt. Den här typen av tjänster är under utarbetning i flera städer globalt, och vi intresserar oss för hur institutioner kan möjliggöra men också hindra dess realisering.