Publikationer

Uddevalla är en kommun med många trafikutmaningar. Det finns en lång rad frågor att ta tag i för att få en attraktiv och välfungerande trafiksituation, med hållbara transporter snarare än bilen i fokus. Detta är nödvändigt inför framtiden. Och Uddevalla är inte alls unikt, denna skrift drivs av övertygelsen att det finns lärdomar härifrån som är giltiga i många andra städer bortom de stora metropolerna. Denna skrift innehåller ett antal korta texter som summerar resultaten från forsknings- och samverkansprojektet Living lab Uddevalla med syftet att utforska, problematisera och peka på utvecklingsriktningar för kollektivtrafiken i Uddevalla. Vi hoppas att skriften ska kunna inspirera också läsare som verkar i andra städer med liknande förutsättningar.

Public transport is important to society as it provides spatial accessibility and reduces congestion and pollution in comparison to other motorized modes. To assure a high-quality service, all parts of the system need to be well-functioning and properly planned. One important aspect for the system's bus terminals is their capacity. This needs to be high enough to avoid congestion and queues and the delays these may lead to. During planning processes, various suggested designs and solutions for a terminal need to be evaluated. Estimating capacity and how well the suggestions will function is a challenging problem, however. It requires analysis of complex interactions and behaviour of the vehicles. This sort of analyses can preferably be carried out using microsimulation. Furthermore, a discrete event simulation approach can make use of the fact that the path of a vehicle through a terminal can readily be described by a sequence of events (such as arriving, starting to drive to a stop etc.). The overall aim of this thesis is to investigate how discrete event simulation can be used to evaluate bus terminal design and traffic control policies. The main contribution is the development of a method for bus terminal simulation. As a first step, a discrete event simulation model of a combined bus and tram stop is formulated. The model is tested on a real system where the current design is compared to an alternative one. The test shows that a model developed with a discrete event approach can be used to evaluate the situation at a stop and compare design alternatives. In the next step, a general discrete event simulation model of bus terminals is formulated. A modular approach is introduced, where a terminal can be constructed from a set of module building blocks. Another important contribution of the model is its spatial resolution that allows for queues and blockages to occur throughout the terminal. By applying the simulation model in a case study, it is shown that the model can be used to evaluate and compare various scenarios related to the layout, number of passengers and the outside traffic situation. Lastly, the bus terminal simulation model is used in a second case study in order to compare model output with empirical data. This study identified a number of factors that may have had an influence on differences between observations and simulation results and that is of interest to look further into. This includes the actual adherence to terminal rules and the effects of model parameters.

Intresset för informationsteknologi som ett verktyg för deltagande planering har markant ökat under senare decennium, inte minst när det gäller nyttjandet av GIS för mer deltagarbaserade kartläggningsmetoder, och för ett mer demokratiskt och inkluderande angreppssätt. Participatory GIS (PGIS), public participation GIS (PPGIS) och volunteered geographic information (VGI) är ytterst närbesläktade och många gånger går begreppen in i varandra. Begreppen står som samlingsnamn och andra begrepp som används i sammanhanget är exempelvis participatory mapping eller collaborative mapping. En viktig del är att de möjliggör ett insamlande av kvalitativ data i en större utsträckning än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, och metoderna har exempelvis använts för att studera tillgänglighet till kollektivtrafik. Det har också utvecklats en rad applikationer som bygger på collaborative mapping, inte minst för att undersöka trygghet i urbana miljöer eller för att undersöka cyklisters upplevelser av cykelparkeringar. Digital teknik erbjuder nya möjligheter för deltagande planering och även för att inkludera mer sociala perspektiv. Likaså tillåts det att kombinera kvalitativ och kvantitativ data. Det är dock angeläget att teknologin nyttjas med medborgaren i fokus, snarare än tvärtom. Det är också viktigt att ta hänsyn till att förmågan och möjligheten att nyttja digitala verktyg varierar hos befolkningen.

Based on a review of recent developments in Sweden and Finland, this chapter analyzes the roles of public organizations in the governance of a transition to Mobility-as-a-Service (MaaS). In particular, we draw on insights from transition frameworks to explore what these two pioneering cases can teach us about how the public sector can both enable the development of MaaS and steer the development trajectory toward diffusion of MaaS offerings that contribute to transport policy goals. We propose three main points. Firstly, public sector organizations at national, regional, and local levels have key roles to play in potential transitions to MaaS, regardless of their intended operative roles in the emerging MaaS ecosystem. Secondly, a central task for public sector organizations is to align operational and tactical MaaS governance activities with both an overarching MaaS strategy and with other relevant strategies, such as transport infrastructures investments, programs for economic and industrial growth, city plans, and parking norms. Thirdly, new models and tools for public–private collaboration are needed in order to effectively govern the development and diffusion of sustainable MaaS.

Denna litteraturstudie är en del av projektet ”Smart tillgänglighet i bytespunkter” som är ett gemensamt forskningsprojekt mellan K2 och Mistra SAMS. Studien syftar till att få en bild av vilken forskning som finns angående bytespunkters planering och om det redan finns forskning som kopplar ihop bytespunkter och mobilitetstjänster. Vidare är ett undersyfte att ta reda på vad som är viktigt ur ett resenärsperspektiv och hur detta möjligen kan kopplas till bytespunkter. Arbetet behandlar vetenskaplig litteratur. Uppdelningen kommer att vara så att en del kommer att handla om den fysiska miljön och planering och en del om informationsflöden och de tekniska utmaningarna. Vidare är ett delsyfte med studien att bidra med strukturer kring roller och funktioner till framtida kollektivtrafik och bytespunkter som sannolikt kommer innefatta digitala mobilitetstjänster. Metoden för denna studie var sökningar med olika söksträngar i GoogleScholar. Artiklar som är en del av denna studie valdes ut för vidare läsning av abstract efter läsning av titlar och keywords för att sedan läsa abstracts. Rapportens resultat är uppdelade i tre kapitel som behandlar bytespunkters planering, utveckling och förbättring, digitalisering av bytespunkter och användarperspektivet av bytespunkter. Litteraturstudien har visat att den stor del av litteraturen enbart handlar om kollektivtrafiken mer generellt och berör bytespunkter mer som en aspekt av många. Vidare visas att bytespunkternas utformning måste leda till att byten blir effektiva och snabba. Om uppehällen blir längre måste bytespunkternas funktioner utökas att inkludera mer en enbart information om byten. Med fördel kan funktionen utökas med shoppingmöjligheter, restauranger etc. för att skapa ett trevligt uppehåll i bytespunkten. En annan viktig aspekt är själva lokalisering av bytespunkten. Lokalisering ska göra byten mer effektiva och minska byten överhuvudtaget. Genom en bra lokalisering ska restiden och väntetiden minska, vilket leder till en mer positiv upplevelse av kollektivtrafikresan. Flera artiklar föreslår metoder, ofta med hjälp av olika digitala hjälpmedel för att effektivisera byten och planeringen av kollektivtrafiken generellt. Övergripande kan det slås fast att om upplevelsen av byten är positiva för resenären kan hela resan vara en mer positiv upplevelse och med detta ge en positiv bild av kollektivtrafiken. Nyckeln till detta är enligt litteraturen en effektivisering av byten genom en smart utformning av bytespunkter och en bra koordinering av de olika delarna av resan. En viktig aspekt i detta är informationsförmedling till resenären. Informationen måste vara enkel och tydlig för att resenären snabbt hitta till nästa avgång eller bli informerad hur mycket tid som personen kommer att tillbringa i bytespunkten. Ett viktigt resultat från litteraturstudien är att digitalisering i kombination med bytespunkter är ett tämligen outforskat område som kräver mer uppmärksamhet inom forskningen. Vissa artiklar pekar på att framförallt information till resenären kan förbättras med hjälp av digitala hjälpmedel eller med hjälp av så kallade MaaS. Vidare kommer digitaliseringen möjliggör insamlingen av nya typer av data om resenären. Det slås fast i denna studie att det finns med andra ord mycket potential för mobilitetstjänster för att effektivisera byten mellan olika transportslag. Informationen till resenären är troligen det som mobilitetstjänster kan bidra mest med. Avslutningsvis vill vi dock slå fast att mer forskning kring bytespunkter i kombination med mobilitetstjänster krävs för att kunna utnyttja den fulla potentialen mobilitetstjänster kan erbjuda och för att kunna förbättra och effektivisera kollektivtrafikresandet och reseupplevelse.