Publikationer

K2 ger ut rapporter av olika slag. K2 Outreach är vår serie för populärvetenskapliga sammanfattningar med branschen som målgrupp. K2 Research är vår serie för vetenskapliga rapporter och vid sidan om den står K2 Working Papers i vilket PM och motsvarande ges ut.

Här hittar du också utöver detta rapporter vi gett ut i samverkan med andra aktörer, samt utvärderingsrapporter och motsvarande. Vi publicerar också våra publicerade vetenskapliga artiklar här, ibland i nedladdningsbar pdf och ibland med länk. Vissa gånger går det endast att läsa en sammanfattning av artikeln, om du inte är inloggad i databasen. Detta beror på upphovsrättsrätten och är tyvärr inget vi kan påverka.
 

Läs mer om vår publiceringspolicy som bland annat beskriver vår granskningsprocess för våra rapporter: PDF iconpubliceringspolicy_k2.pdf

K2-rapporter

Ny kunskap om kollektivtrafik

Bengt Holmberg, John Hultén, K2 Outreach 2018:4. Lund 2018.
I den här rapporten beskrivs, på ett övergripande sätt, forskningsresultat som producerats inom K2 under perioden 2015 till och med sommaren 2018. Rapporten fokuserar på kunskap som bedöms vara särskilt relevant för kollektivtrafikens aktörer.
K2-rapporter

Mål och åtgärder för minskad biltrafik i svenska kommuner

Robert Hrelja. K2 Outreach 2018:3. Lund 2018.
Denna rapport är ett resultat från forskningsprojektet Energieffektivisering genom minskad biltrafik i städer: policy, process och institutioner. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Målet med projektet är att bidra till energieffektiviseringen av transportsystemet genom att utveckla kunskap om metoder och arbetssätt för minskad biltrafik i kommuner. Projektet syftar också till kunskapsspridningen om dessa metoder. Många kommuner och regioner har som målsättning att öka kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. Åtgärder som minskar bilresandet ökar möjligheten att nå dessa målsättningar.
K2-rapporter

Utvärdering av fria resor i kollektivtrafiken för äldre medborgare

Tania Dukic Willstrand, Per Henriksson, Lena Levin, Helena Svensson. K2 Research 2018:3. Lund 2018.
Denna studie är ett led i att undersöka säker mobilitet för äldre. Vilka förutsättningar behöver vi i samhället för att kunna säkerställa en säker mobilitet för äldre? Bilen är för många förstahandsvalet för transport. Alla kan dock inte köra och klimat- och hälsomålen stöttar inte heller att alla ska köra i egen bil. Fokus i denna studie är att undersöka hur seniorkortet kan vara ett komplement till äldres hållbara resande, både med avseende på miljö och hälsa.
Vetenskapliga artiklar

Learning through collaboration in the Swedish public transport sector? Co-production through guidelines and living labs

Pettersson, Westerdahl, Hansson. Research in Transportation Economics. Available online 20 July 2018
The purpose of the paper is to analyse informal collaboration in the public transport sector. Two Swedish case studies, Living lab Uddevalla and Guidelines for Regional BRT are analysed and compared concerning what kind of learning occurred and what lessons regarding informal collaboration to draw from the two cases. For both cases the analysis indicates that individual, single loop learning is the most striking type of learning among the participants. The voluntary approach of the two cases has advantages and drawbacks. Advantages include that participants were truly interested in the issues of collaboration, which created energy and contributed to building trust. The main drawback identified was that in both cases the voluntary enthusiasm of the participants collided with the formal requirements of planning and decision making. This has stifled the possibility of the informal collaboration processes to induce change in prevailing practices.
K2-rapporter

Defining regional public transport

Joel Hansson, Fredrik Pettersson, Helena Svensson, Anders Wretstrand. K2 Working Papers 2018:7. Lund 2018.
When exploring preferences of existing and potential public transport passengers, it is relevant to acknowledge differences between different geographic scales: local, regional and interregional. However, the boundaries between these categories remain unclear. Some previous attempts have been made to define regional travel – and hence local and interregional travel – but the resulting definitions are somewhat vague and use diverse sets of metrics. In order to sort the terms, this paper aims to explore the perception of the concept regional travel through a survey among public transport professionals. In total, 290 completed questionnaires were collected. All continents are represented in the survey, but with a strong concentration of responses in North America and Europe. The results emphasise the importance of maintaining a distinction between functionality and technology, meaning that factors such as vehicle type or speed should not be included in the definition. Instead, the survey indicates a clear preference for either an administrative or a functional definition, depending on the purpose. The functional definition is argued to best fit the purpose of exploring passengers’ preferences, and hence the following working definition of regional public transport can be adopted: Regional public transport targets passengers travelling between separate urban areas or to rural areas, and a majority of the trips are made on a regular basis (daily to weekly in general).
K2-rapporter

Kommunerna och kollektivtrafiken

Philip Hansson, FredrIk Pettersson, Jamil Khan, Robert Hrelja. K2 Working Papers 2018:6. Lund 2018.
Denna rapport handlar om vad Sveriges kommuner gör för att främja kollektivtrafikresandet. Trots att kommunerna oftast inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken spelar de en helt central roll genom att ha ansvar för andra områden med stor påverkan för kollektivtrafikens attraktivitet. Därmed är kommunernas arbete av stor vikt för en omställning till ett mer hållbart transportsystem. Genom fysisk planering och trafikplanering spelar kommuner exempelvis en viktig roll när det gäller att skapa långsiktiga förutsättningar för ökat resande med kollektivtrafiken. I många fall är även kommunerna stora arbetsgivare vilket innebär att de som kan ha möjlighet att påverka sina anställdas resvanor. Kommuner spelar även en viktig roll när det gäller åtgärder som påverkar användningen av bilar, exempelvis parkering och andra typer av åtgärder såsom omfördelning av trafikytor.
Vetenskapliga artiklar

A typology of inter-organisational coordination in public transport: The case of timetable planning in Denmark

Hedegaard Sørensen. Research in Transportation Economics. Available online 6 July 2018
State, regional, and municipal authorities, public transport authorities, and traffic operators at many levels are essential actors in public transport. This paper presents a typology of four coordination mechanisms relevant to interactions among public transport actors. These four mechanisms, i.e. ownership/instruction, contracts, partnerships, and mutual understanding, are all based on basic coordination mechanisms of markets, hierarchies, and networks. A case of timetable planning is examined, because inter-organisational coordination between actors is crucial in this field, and the usefulness of the typology is illustrated via three examples. The results stem from a Danish study of institutional constraints on timetable optimisation in inter-organisational relations. The empirical focus is eastern Denmark, including Greater Copenhagen.
Vetenskapliga artiklar

Collaboration in public transport planning – Why, how and what?

Paulsson, Isaksson, Hedegaard Sørensen, Hrelja, Rye, Scholten. Research in Transportation Economics. Available online 8 July 2018.
This paper is about collaboration in public transport governance. Drawing upon the emerging literature that views collaboration through the lens of networks, we explore why and how regional public transport authorities collaborate with both municipalities and public transport operators in the planning of public transport. We also explore the advantages and disadvantages of such collaborations. Based on interviews with civil servants (government officers) in the Swedish metropolitan regions of Stockholm, Västra Götaland and Scania, we conclude that collaboration is, firstly, a way for the regional public transport authorities (RPTA) to engage with the local municipalities and develop joint agreements on public transport priorities. It is also a way to build a common identity with the public transport operators, who operate services under tendered contracts. Secondly, we find that collaboration takes place during official meetings, as well as in informal conversations and face-to-face dialogues. Thirdly, the potential advantages and disadvantages of collaboration hinge on the ability of coordinating actors to put in place processes where the feasibility of plans can be established, and where a sense of common identity can be constructed.
K2-rapporter

Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling

Vanessa Stjernborg & Desirée Nilsson. K2 Research 2018:2. Lund 2018.
Rapporten sammanfattar forskningsprojektet "Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling" i syfte att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas.
Vetenskapliga artiklar

Promoting sustainability through national transport planning

M. B. Barfod, S. Leleur, H. Gudmundsson, C. H. Sørensen and C. Greve. (2018). Promoting sustainability through national transport planning. European Journal of Transport and Infrastructure Research (EJTIR). Volume 18, Issue 3, online as of June 22th, 2018.
This following special issue of the European Journal of Transport Infrastructure Research (EJTIR) containing 4 scientific papers is the result of the work conducted under the research project ‘National Transport Planning – Sustainability, Institutions and Tools’ (SUSTAIN) (2012- 2017) financed by the Danish Innovation Fund. SUSTAIN was coordinated by first the Department of Transport of the Technical University of Denmark (DTU Transport) and later as the result of a reorganisation of the transport research at DTU by the Department of Management Engineering (DTU Management Engineering). The project was carried out in cooperation with several Danish and international partners.
Vetenskapliga artiklar

Mobility as a Service: Development scenarios and implications for public transport

Smith, G. Sochor, J. Karlsson, M. (2018). Mobility as a Service: Development scenarios and implications for public transport. Research in Transportation Economics. 24 april 2018.
Bundled offerings that facilitate using multiple means for solving everyday travel needs are proposed to hold potential to facilitate a modal shift from private cars to servitized transport modes, including public transport (PT). This type of offering, often coined Mobility as a Service (MaaS), may require new forms of partnerships, in which private actors play a larger role in the creation of public value. Accordingly, based on input from 19 interviews with MaaS actors active in West Sweden, this paper explores how MaaS could develop and how PT might be affected. Three predictive scenarios are identified – market-driven, public-controlled and public-private – and the implications for future PT, in terms of the scope, usage, access, business model, competence structure and brand value, are discussed in relation to these. The authors conclude that finding a regulatory ‘sweet spot’ that drives innovation and secures public benefits will be key for future developments.
Vetenskapliga artiklar

Public–private innovation: barriers in the case of mobility as a service in West Sweden

Smith, G., Sochor, J., Karlsson, M. (2018.) Public-private innovation: barriers in the case of mobility as a service in West Sweden. Public Management Review. 4 maj 2018.
Departing from open innovation (OI), this case study explores the development of Mobility as a Service (MaaS) in West Sweden. An analysis of 19 interviews reveals how representatives from involved actors perceive internal and external barriers as hampering the regional public transport authority’s attempts to collaborate with private actors, and that the perception of barriers is incongruent across public and private actors. Transferability to other cases of public–private OI is discussed, and implications for public actors are proposed. The paper expands the knowledge of preconditions for MaaS’ development and of the unique conditions for OI in public–private settings.

Anmäl dig till K2:s nyhetsbrev

Vi bjuder på konkreta och användbara forskningsresultat, aktuell omvärldsbevakning, koll på den senaste kollektivtrafikforskningen samt inbjudningar till fortbildande kurser och föreläsningar. Nyhetsbrevet ges ut cirka tio gånger per år.

Kalender från K2