Kartläggning av efterfrågestyrd kollektivtrafik i Europa
Kollektivtrafik utan fasta tidtabeller eller rutter, så kallad efterfrågestyrd kollektivtrafik där resenären själv bokar sin resa, börjar bli en integrerad del av alltfler kollektivtrafiksystem. Eva-Lena Eriksson från Linköpings universitet har genomfört en kartläggning av efterfrågestyrda kollektivtrafiktjänster i Europa, med fokus på storskaliga tjänster som har särskilt intressanta upplägg. Eva-Lena är en av forskarna knutna till K2:s policylabb för kollektivtrafik on-demand och hennes kartläggning presenteras i den nyligen publicerade K2-rapporten Mapping of Demand Responsive Transport (DRT) services in Europe.
Det finns nu flera europeiska exempel på efterfrågestyrda kollektivtrafiktjänster som har introducerats i stor skala, med omfattande trafikområden, stora fordonsflottor och höga passagerarsiffror. Några exempel är TàD i Parisregionen och Sprinti i Hannover. Callconnect och West Midlands Bus on Demand är exempel på tjänster som är integrerade med skolkjuts eller färdtjänst, andra efterfrågestyrda kollektivtrafiktjänster utgör en del av Mobility as a Service (MaaS)-lösningar, där resenären kan planera och boka hela reskedjan i en och samma app.
Eva-Lenas kartläggning visar att de tjänster som lanserats skiljer sig åt på många olika sätt. Tjänsternas upphämtnings- och avlämningspunkter kan vara alltifrån fasta hållplatser, virtuella hållplatser eller vid resenärens önskade adress. Några tjänster utgör en integrerad del av det ordinarie biljettsystemet, medan andra har separata, fasta eller distansbaserade avgifter. Flera tjänster, som De Lijn Flex och Sprinti, är direkt integrerade med linjetrafiken och fungerar som förstärknings- eller ersättningstjänster i glesbefolkade områden.
– Den efterfrågestyrda kollektivtrafiken vänder sig till resenärer som av olika skäl inte har tillgång till den linjelagda trafiken, med ambitionen att öka tillgängligheten för resenärer i kollektivtrafiksystemens periferi, för äldre eller för rörelsehindrade resenärer, berättar Eva-Lena Eriksson.
Att utvärdera och förstå de olika tjänsternas kostnadsbild på samhällsnivå visade sig vara svårt.
– Det är utmanande att få en överblick över kostnader och möjliga ekonomiska vinster, då det är en rad olika aktörer och finansiärer som är involverade och det är svårt att jämföra med realistiska alternativ. Vad det till exempel hade kostat att istället bygga ut den linjelagda trafiken i glest bebodda områden, menar Eva-Lena.
– För att vi i Sverige framöver ska kunna utvärdera samhällsnyttan med efterfrågestyrd kollektivtrafik behöver vi tidigt enas om standarder för hur kostnader ska mätas och utvärderas. Möjliga sådana standarder är därför något vi nu arbetar med, inom ramen för samarbetet i K2:s policylabb för kollektivtrafik on-demand, avslutar Eva-Lena Eriksson.
Ta del av K2-rapporten Mapping of Demand Responsive Transport (DRT) services in Europe.
Mapping of Demand ResponsiveTransport (DRT) services in Europe – K2
Delta i K2 Kunskapslunch onsdagen 27 augusti 12.15-12.55:
K2 Kunskapslunch – Efterfrågestyrda kollektivtrafiktjänster i Europa – K2