Bild: Mostphotos.

K2

Biljettpriset spelar roll – men sällan så mycket som man tror

I en ny kunskapsöversikt har forskarna Alfred Söderberg och Jens Portinson Hylander analyserat biljettprisets betydelse i lokal och regional kollektivtrafik. Resultatet visar att priset spelar roll – men sällan så mycket som man tror.

– Prisförändringar har generellt liten effekt på det totala resandet men kan få stora konsekvenser för vissa grupper, särskilt låginkomsttagare och resenärer som saknar alternativ. Men generellt har faktorer som utbudsökningar, restid och kvalitet större och mer stabil effekt på resandet än prissänkningar, säger Alfred Söderberg, forskare på RISE och K2.

Experiment med priser och prisvärdhet pågår ständigt, och kunskapsöversikten visar att biljettpriset förvisso påverkar kollektivtrafiksystemen på flera sätt, exempelvis när det gäller kostnadstäckning och upplevd prisvärdhet. Samtidigt är resenärer relativt trögrörliga i sina val, vilket gör priset mindre effektivt som generellt styrmedel för ökat resande, men mer relevant ur ett fördelningsperspektiv.

– Små genomsnittliga priseffekter på totalen kan samtidigt innebära stora konsekvenser för grupper i marginalen. Det gör att prissättningen behöver utformas med hänsyn till olika gruppers förutsättningar, till exempel genom riktade stöd, säger Alfred Söderberg. Kunskapsöversikten presenterar också en konceptuell modell som beskriver hur biljettprisets effekter formas i samspel med faktorer inom kollektivtrafiksystemet, som utbud och biljettsortiment, samt med kontextuella faktorer som resmönster, inkomst och bilinnehav. Modellen visar att priseffekter inte uppstår isolerat utan i ett sammanhang där flera drivkrafter samverkar. Den bidrar till en mer systematisk förståelse av när och hur prisåtgärder får genomslag.

Ständigt aktuell fråga

Bakgrunden till kunskapsöversikten är ett strategiskt forskningsprojekt initierat av K2.

– Alla har en åsikt om biljettpriset och frågan om dess betydelse återkommer ständigt i debatten. Vi ville klargöra vad forskningen faktiskt visar i ett svenskt sammanhang, säger Alfred Söderberg.

Kunskapsöversikten omfattar även internationell forskning, en omvärldsanalys och exempel på svenska prisstrategier.

Ett resultat som förvånade forskarna är att det reala biljettpriset har sjunkit på senare tid, då biljettpriset inte har ökat i samma takt som de allmänna priserna. Denna effekt har blivit särskilt tydlig under 2020-talet, men redan 2014 började biljettpriset i Sverige plana ut och ligger, justerat för inflation, idag på ungefär samma nivå som för tio år sedan.

Litteraturöversikten och omvärldsanalysen bygger på ett urval av forskning och svenska regioner. Forskarna ser därför ett behov av vidare forskning om biljettprisets betydelse, särskilt kring hur pris påverkar resandet under olika förutsättningar.

Fakta: Rekommendationer till branschen utifrån studien

• Utgå från att generella biljettprisförändringar normalt ger begränsade effekter på det totala resandet och prioritera därför åtgärder som stärker tillförlitlighet, restid och utbud när målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel. 
• Beakta att även små genomsnittliga priseffekter kan få stora välfärdseffekter för ekonomiskt utsatta hushåll och utforma prissättningen med tydlig hänsyn till ekonomisk tillgänglighet och fördelningspolitiska mål.
• Utforma eventuella riktade subventioner mot de segment där resandet är valbart och mer priskänsligt, exempelvis fritids- och lågtrafikresor eller mot socioekonomiskt svagare grupper.
• Knyt prisökningar till synliga förbättringar i utbud och kvalitet för att upprätthålla upplevd prisvärdhet och legitimitet över tid. 
• Utveckla flexibla betalningslösningar, såsom pristak och efterhandsbetalning, för att minska ekonomisk osäkerhet för resenärer utan att nödvändigtvis sänka den genomsnittliga prisnivån. 
• Begränsa komplexiteten i biljettsystemet så att eventuell prisdifferentiering inte sker på bekostnad av systemets begriplighet. 
• Utvärdera nya subventioner, kampanjer och tidsdifferentierade biljetter systematiskt för att säkerställa att de ger önskad nytta i förhållande till mål.

Text: Anna Maria Erling