Bild: Michelle Ochsner
Klimatanpassning av järnvägen bör integreras med andra insatser
Högt snödjup, låga temperaturer och kraftig vind är de väderförhållanden som har haft störst påverkan på svensk järnvägsdrift och infrastruktur. Det visar Michelle Oschner, doktorand på K2 och LTH, i sin avhandling som hon försvarade den 13 maj. Hon har också analyserat vad som står i vägen för en klimapanpassning av den svenska järnvägen.
Klimatförändringen, med högre temperaturer och ökad nederbörd, ökar sannolikheten för skador på den svenska järnvägsinfrastrukturen. Låga temperaturer har redan nu påverkat spårväxlar, spår och kontaktledningar, och nu orsakar värmeböljor solkurvor på järnvägsspåren. Skyfall och höga vindhastigheter påverkar spår och kontaktledningar, medan högt snödjup påverkar felfrekvensen för spår och spårväxlar. Signalsystemen verkar dock inte påverkas i särskilt stor utsträckning av olika väderförhållanden, förklarar Michelle Ochsner, som nyligen disputerade på hur klimatförändringen påverkar sektorn och vad som står i vägen för klimatanpassningsåtgärder.
När hon studerat det senare har hon funnit att lagstiftning, bristande resurser, bristande kunskap och prioriteringar, samt klimatpåverkans komplexitet och antalet inblandade aktörer, sammantaget hindrar anpassning från att äga rum.
– Jag tror därför att en dynamisk strategi som integrerar klimatanpassning med andra områden som också syftar till att reducera risker för olika katastrofer, bäst stöder ett långsiktigt motståndskraftigt järnvägssystem, säger Michelle Ochsner.
Lärdomar från Japan
Japan är känt för att ha ett järnvägssystem som är mycket punktligt, tillförlitligt och säkert. På grund av sin geografi och geologi har Japan också lång erfarenhet av att hantera risker för olika naturkatastrofer. Därför tyckte Michelle Oschner att det verkade intressant att studera hur landet hanterar klimatets förändringar och anpassar sitt järnvägssystem. Precis som i Sverige väntas man få högre temperaturer och ökad nederbörd i Japan och särskilt skyfall utgör en utmaning för järnvägens drift och infrastruktur.
– Japan är ett land med lång erfarenhet av att hantera naturrelaterade risker och de tycks fortfarande fokusera på att reducera risker i samband med katastrofer, snarare än långsiktiga klimatanpassningsåtgärder. Nya ansträngningar för att prioritera klimatanpassning som tagits fram av Japans regering kan dock förändra praxis, säger Michelle Ochsner.
Hennes slutsats är att man för att spara resurser bör integrera klimatanpassning av järnvägssystemet med andra långsiktiga insatser för stadsutveckling, katastrofriskreducering och beredskap som redan pågår. Fragmenterade ansvarsområden, rigida markanvändningspolicyer, begränsad finansiering och ett motstånd mot långsiktig planering är alla viktiga hinder för att klimatanpassning ska äga rum.
– Jag tror att möjligheter ligger i att omformulera befintlig policy, främja samarbete mellan olika sektorer och att anta en mer stegvis planering, sammanfattar Michelle Ochsner sina resultat.
Fokus på Europa i nästa steg
Efter att ha disputerat kommer Michelle att fortsätta forska som postdoktor vid Lunds universitet och K2.
– Mitt nästa projekt är att studera det europeiska järnvägssystemet och europeiska länders olika underhållsstrategier. Klimatanpassning är fortfarande ganska nytt inom underhåll av järnvägar, men det blir allt viktigare att verkligen tänka på det, säger Michelle Ochsner.
Länk till avhandlingen:
Navigating Climate Risks in Rail Transport: Weather Impacts, Governance Challenges, and Climate Adaptation Approaches (PDF, ny flik)
Text: Hanna Holm