Article highlighted
Rådslaget: framtidens resande kräver en bred och djärv ansats
K2:s initiativ Rådslaget har involverat experter inom kollektivtrafik, nya mobilitetstjänster och stadsutveckling. Rapporten som initiativet mynnat ut i föreslår att det som idag är kollektivtrafik utvecklas till kollektiv mobilitet, som även innefattar nya delade mobilitetstjänster.
–Vi presenterar i rapporten ett antal konkreta förslag som beslutfattare kan ta vidare om de vill skynda på den nödvändiga omställningen till ett samhälle med mer hållbart resande. Förslagen bygger på ett åttiotal experters samlade kompetens, erfarenhet och idéer, säger John Hultén, projektledare för Rådslaget och föreståndare för K2.
Rapporten konstaterar att elektrifieringen är nödvändig, men inte tillräcklig för att lösa transporternas klimatpåverkan. Dessutom löser inte elbilarna andra samhällsutmaningar som platsbrist i städerna, dålig luftkvalitet, folkhälsa och råvarubrist.
Avgörande för att hantera utmaningarna är att nya delade mobilitetstjänster, som till exempel elsparkcyklar och bilpooler, knyts samman med den etablerade kollektivtrafiken för att bilda framtidens kollektiva mobilitet. Utvecklingen bör ses som en frihetsreform, enligt rapporten.
–Vi vill se en hållbar frihetsreform som ger människor ökade möjligheter till tillgänglighet som är hållbar. Vi tycker att alla på rimlig tid och till en rimlig kostnad ska kunna ta sig till alla platser i städerna och till viktiga platser utanför städerna utan att behöva äga ett eget fordon. Vi behöver tänka nytt kring vad människor i Sverige kan förvänta sig av transportsystemet och vad systemet kan förvänta sig av oss människor, säger John Hultén.
I rapporten identifieras fem åtgärdsområden för framtidens kollektiva mobilitet. Det rör sig om en omdefinierad roll för kollektivtrafiken, förändrade former för organisation och finansiering, nya resvanor med mer individanpassade tjänster, omprioritering av gaturummet samt nya pris- och betalstrategier för kollektiv mobilitet.
Rapporten föreslår att en kommission tillsätts för att utveckla förslagen och identifiera ytterligare åtgärder.
–Kommissionen behövs dels eftersom aktörerna som idag ansvarar för kollektivtrafik, nya mobilitetstjänster och stadsutveckling inte har möjlighet att tillvarata möjligheterna, dels för att en nationell aktör med kraft att driva förändring saknas, säger John Hultén.
Rapporten föreslår att kommissionen kompletteras med ett strategiskt innovationsprogram med en mix av kompetenser och engagemang från många aktörer, såsom statliga myndigheter, regionala kollektivtrafikmyndigheter, trafikföretag, kommuner, akademi, fordonsindustri, civilsamhälle och övrigt näringsliv.
–Vi lärde oss under pandemin att samhället ställt inför en kris har förmågan att hitta nya lösningar. Låt oss använda den insikten för att utveckla framtidens kollektiva mobilitet på sätt som ger både ökad valfrihet och förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger John Hultén.
Exempel på konkreta åtgärder
I rapporten presenteras ett flertal konkreta förslag på åtgärder kopplat till de fem fokusområdena:
- Ersätt successivt nationella, regionala och lokala mål om en ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik med mål om ökad andel gång, cykel och kollektiv mobilitet. På sikt, ersätt andelsmål med tillgänglighetsmål, dvs. mål för hur valbara olika sätt att få tillgänglighet är för människor.
- Se över bashastigheten för trafik i städerna på sätt som gör att trafiken anpassas till stadens förutsättningar snarare än tvärtom.
- Säkerställ att kollektivtrafikbiljetter kan säljas genom nya kanaler och av andra aktörer för att främja nya sömlösa lösningar.
- Initiera en översyn av kollektivtrafiklagen och gör nödvändiga förändringar utifrån ett breddat uppdrag.
- Se över instruktion och förordningar som styr Trafikverkets uppdrag på sätt som ger myndigheten möjlighet att ta en mer aktiv roll i att driva på och stödja kollektiv mobilitet.