Socialt hållbar transportplanering

− Det är viktigt att inte tappa bort det sociala perspektivet. Idag, om det överhuvudtaget görs analyser av effekterna för medborgarna, görs det ofta i ett senare skede av processen, när planerna är utformade och ibland till och med när beslut är tagna, till exempel om var hållplatser ska ligga. Det görs som en isolerad studie istället för att från början ta med medborgarna för att se hur platser gynnar olika grupper. Man behöver ta in sociala aspekter hela vägen från början till slut, säger K2:s Lena Levin, forskningsledare på VTI, som tillsammans med Ana Gil Solá, biträdande lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet, är antologins redaktör.

Det finns inte en enhetlig metod eller etablerad rutin i planeringsprocessen när man genomför en så kallad SKB, social konsekvensbedömning. Därför kan det vara svårt att inkludera social hållbarhet i planeringen. Hur upplever till exempel olika grupper en indragen busslinje, en hållplats utan belysning eller ett trafikerat cykelstråk till skolan? Åtgärder som kan orsaka negativa konsekvenser som längre väg och restid för pendlaren, otrygghet av att vänta på bussen mitt i natten eller olycksrisk för barnen som cyklar till skolan. Om social hållbarhet är en faktor i hela processen kan många negativa sociala effekter undvikas.

− Det är viktigt att man från början tar med samtliga hållbarhetsaspekter för hur förändringar i trafiken påverkar och hur man kan åtgärda negativa effekter för ekonomi, miljö och social hållbarhet, hur det påverkar medborgarna. Vidare måste processen följa med hela vägen och följas upp, säger Lena och Ana.

Vilka aspekter kan det handla om?
− Det kan till exempel handla om barns väg till skolan eller en hårt trafikerad väg utanför ett äldreboende, där det kan vara olika sociala aspekter som behöver analyseras och beaktas i planeringen (som trafiksäkerhet, trygghet, barns och äldres möjlighet att självständigt röra sig i staden). Det kan också handla om mer omfattande analyser som att identifiera hela bostadsområden som har låg tillgänglighet eller som riskerar att bli missgynnade av en viss transportåtgärd, exempelvis om man drar in busslinjen för dem som är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till utbildning och arbete. SKB handlar också om att identifiera och förstärka positiva konsekvenser. Det kan handla om att med nya kunskapsunderlag identifiera åtgärder som innebär bättre tillgänglighet, där det tidigare saknats bra förbindelser mellan olika stadsdelar, säger Lena och Ana.

En internationell utblick visar att arbetet är etablerat på ett helt annat sätt utanför Sverige. I Storbritannien, till exempel, finns metoder och checklistor för att processen ska bli enhetlig och säkerställa att allt blir gjort. Det finns också ett internationellt utvecklat nätverk där man utbyter kunskap och praktiska erfarenheter, vilket har stort värde för arbetet. Ett av handbokens kapitel beskriver arbetet med att utveckla ett nationellt nätverk för socialt hållbar transportplanering i Sverige, där flera av författarna till handboken medverkar.

− Vi behöver metoder och ett systematiskt arbetssätt för att inkludera social hållbarhet hela vägen, från början till slut. Längs vägen har vi i vår forskning träffat på andra som håller på med detta i Sverige – några medverkar i boken: konsulter, regionutvecklare, kommunala planerare och forskare; som prövar sig fram och som vill hitta planeringsverktyg. Ana och jag bidrar också med några kapitel, säger Lena Levin.

Fyller antologin ett vitt fält?
− Ja, det har varit tomt ganska länge, det kan vi nog säga utan att förhäva oss. De senaste tio åren har det ju kommit en del material inom området. Vårt forskningsprojekt har gått ut på att hitta sätt att analysera saker som inte analyserats tidigare: till exempel hur man använder sin tid, hur man uppfattar platser, hur platser förändras – samt hur detta hänger samman med transportplaneringen – det är det vi varit ute efter. Vi hoppas att antologin ska utgöra inspiration och vara ett stöd, säger Lena Levin.

Ladda ner antologin
Här kan du ta del av antologin Socialt hållbar transportplanering – inspirationsbok med exempel från forskning och praktik
Redaktion: Lena Levin & Ana Gil Solá
I boken medverkar 16 forskare och planerare.

Kunskapslunch
Onsdagen den 13 oktober presenterar antologins redaktörer och några av författarna handboken på en digital K2 Kunskapslunch - Socialt hållbar transportplanering.

Kontakt
Lena Levin är forskningsledare på VTI
Ana Gil Solá är biträdande lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet