Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade
mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i
samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och
transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer
hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För
att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur
tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer
och styras utifrån samhällets målsättningar.
Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av
och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och
statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet
att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll
och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet
förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller
reaktivt fokus.
Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att
konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns
inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor
som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva.
Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en
tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra
sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens
styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också
kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan
komma att behöva ifrågasättas.
I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet
samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets
mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika
typer av resurser som offentliga aktörer förfogar.
Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart
governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova.
Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI),
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från
Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret
för kollektivtrafik (K2).