Ett gott liv med mobilitet inom de planetära gränserna? Så säger invånarna i Södertälje om hållbart lokalt resande
Hur kan ett lokalt resande inom de planetära gränserna se ut, och ligger det i linje med lokalinvånarnas egna föreställningar om det goda livet eller inte? Både och, visar resultatet av en studie som gjorts i Södertälje.
Studien baseras på två workshops i två stadsdelar med olika socioekonomi i Södertälje. Syftet var att undersöka hur och i vilken utsträckning resande inom den så kallade donut-modellens gränser (se faktaruta) stämmer överens med workshopdeltagarnas egna visioner om det goda livet, och vad som krävs för att en vision om mobilitet inom de planetära gränserna ska få legitimitet när den innebär mindre och långsammare resor för många.
Resultaten har nu publicerats i International Journal of Urban Sustainable Development och visar att workshopdeltagarna såg positivt på ett förändrat resande i form av bättre kollektivtrafik och bättre infrastruktur för cykel och gång, samt också en mer hälsosam livsstil som bieffekt – detta låg i linje med deras egna föreställningar om det goda livet. Men samtidigt kände de sig inte tillfreds med att i högre grad vara beroende av delade mobilitetslösningar eller längre restider, och vissa såg negativt på att ge upp den fossildrivna bilen.
Frihet och flexibilitet viktigt – men även gemenskap
Gång, cykel, kollektivtrafik samt bil- och flygmobilitet var alla viktiga inslag i lokalinvånarnas visioner. De önskade den frihet, flexibilitet, snabbhet och spontanitet som bilen ger, och var bekymrade över transportkostnader och begränsade alternativ för personer med funktionsnedsättning, samt för äldre och dem utan körkort.
Samtidigt ställde sig många positiva till ett rikare lokalt liv, med mindre vardagsresande och mer gemenskap. Här lyftes lokala butiker och närhet till skola, jobb och mötesplatser som bibliotek och simhallar fram som viktiga element.
– Vi blev överraskade av att lokal gemenskap och villkor som främjar detta spelade så stor roll. Många aspekter av mobilitet och tillgänglighet inom donutens gränser bedömdes av deltagarna utifrån detta perspektiv, säger Claus Hedegaard Sørensen, senior forskare vid VTI och K2 och den som lett studien.
Konkreta visioner för hela livet
Det var också tydligt i studien att deltagarna hade lättare att koppla konkreta aspekter av vardagslivet till visionen om det goda livet än abstrakta begrepp som exempelvis ”hållbarhet” och ”planetära gränser”.
– Sammantaget ser vi att stöd för visioner om mobilitet inom donutens gränser förutsätter dels att visionerna hanterar frågor om gemenskap, närhet, frihet, flexibilitet och spontanitet, dels att de är konkreta och omfattar hela livet, inte bara mobilitet eller transport, säger Claus Hedegaard Sørensen.
Studien är en del av K2-projektet ”Kollektivtrafikens roll och egenskaper mellan planetära och sociala gränser: tröskelvärden, scenarier och positiva visioner”, där Claus Hedegaard Sørensen varit projektledare. Hans forskning handlar om omställningen av transportsektorn och inte minst hur legitimitet kan uppnås för mindre och långsammare mobilitet.
Medförfattare till artikeln är Fredrik Pettersson-Löfstedt, forskare på Lunds universitet och K2.
Länk till artikeln:
Visions of life with less mobility. Can the doughnut model gain legitimacy? – tandfonline.com
Fakta: Donut-modellen
Donut-modellen visar hur mänskligheten kan leva inom planetens ekologiska gränser och samtidigt uppfylla grundläggande sociala behov. Donutens form illustrerar detta genom den yttre cirkeln som representerar planetens gränser, medan hålet i mitten visar sociala brister. Mellan dessa finns ett utrymme där vi kan leva hållbart.
Fakta: Projektet ”Kollektivtrafikens roll och egenskaper mellan planetära och sociala gränser: tröskelvärden, scenarier och positiva visioner”
Forskarna undersökte hur kollektivtrafiken i Södertälje kunde anpassas till globala mål om social och ekologisk hållbarhet. Bakgrunden är att vår nuvarande livsstil inte är hållbar och att tillgång till resurser och transportmöjligheter är ojämnt fördelade. Genom donut-modellen definierades sociala och planetära gränser för lokaltrafiken och genom simuleringar togs framtidsvisioner fram. Forskarna studerade även hur visionerna kunde kommuniceras till invånarna och få legitimitet. Ett antagande var att många behöver resa mindre och långsammare än idag och att detta kan möta motstånd.
Text: Anna Maria Erling
Bild: Gamma-Man/Mostphotos.