Förbättrad analys av resmönster
Trots god tillgång på data saknar Sveriges kollektivtrafikmyndigheter ofta en tillräckligt detaljerad bild av resandet med den egna trafiken för att kunna göra de analyser av efterfrågan och marknadspotential som man önskar. En grupp forskare hos K2 har studerat hur analyser av hela resor kan genomföras med data många kollektivtrafikmyndigheter redan har tillgång till. Resultaten presenteras i en nyligen publicerad K2-rapport: Analys av resmönster – verktyg och data.
Tillsammans med en grupp analytiker och planerare från Region Uppsala, Västtrafik, Skånetrafiken, Östgötatrafiken och Region Värmland påbörjade en grupp forskare knutna till K2 ett arbete för att ta fram underlag som bättre kan besvara i vilken utsträckning det befintliga kollektivtrafikutbudet svarar mot resenärers efterfrågan.
– Våra efterforskningar visade att en av de främsta bristerna med de metoder och källor som användes var att de saknade uppgifter om avstigningar, berättar Ulrik Berggren från Lunds universitet som projektlett arbetet.
– Kollektivtrafikmyndigheterna har bra koll på påstigande resenärer via automatisk resanderäkning. Vi har visat att det relativt enkelt går att komplettera den typen av data med data som kan ge en mer utförlig bild av resmönster, genom att följa anonymiserade biljettbärare, fortsätter Ulrik.
Metoden att följa biljettbärare går inte att tillämpa på system med öppna spärrlinjer, men den lämpar sig på bussystem med påstigning fram och i de flesta fall även där påstigning tillåts i alla dörrar.
– Vi har testat metoden på resenärer i Alingsås, med hjälp av data från Västtrafik. Det underlättar för kommunens planering om de kan analysera vilka stråk som är starka och vilka samband som finns mellan resande, trafikering och bebyggelsestruktur, säger Ulrik.
Inom ramen för projektet genomförde forskarna också en enkätundersökning av hur kollektivtrafikmyndigheter tar tillvara och analyserar insamlade data. Enkäten visar på stora skillnader mellan myndigheterna.
– Vårt intryck är att det främst krävs tid och kunskap, snarare än dyra verktyg, för att vidareutveckla hur kollektivtrafikmyndigheter tar tillvara insamlade data. Det tycks finnas en initial tröskel för att komma igång. Vår förhoppning är att den metod vi nu utvecklat och presenterar i vår rapport ska sänka den tröskeln, avslutar Ulrik Berggren. Ulrik Berggren har tillsammans med forskarkollegorna Carl Johnsson och Jan Persson skrivit K2-rapporten
Analys av resmönster – verktyg och data.
En viktig del av resultatet som presenteras i rapporten utgörs av ett pilotskript för härledning av hela resor. Skriptet finns tillgängligt via GitHub.