Kollektivtrafiken påverkar möjligheten att delta i samhällslivet, inte minst för unga
Unga i åldern 15-18 år har ett större behov än vuxna av att delta i olika aktiviteter och får oftare ställa in, eller låta bli att planera in saker de vill göra, om tillgångenen till kollektivtrafik är låg där de bor. Det visar en studie från K2 där forskarna tittat på hur basutbudet upplevs av invånare i glesa geografier i Västra Götaland.
– Vi har undersökt vad vi kallar för uteblivna resor. I detta fall fungerar de som en indikator på så kallad ”suppressed travel”, det är alltså resor och aktiviteter som inte blir av men hade skett om möjligheten funnits, säger Jean Ryan, senior forskare på K2 och VTI och huvudförfattare till en artikel i Transportation Research Part D där slutsatserna presenteras.
Tillsammans med forskarkollegorna Chiara Vitrano och Karel Martens har hon studerat om tillgång till, och tillgängligheten med, kollektivtrafik är ”tillräcklig” för invånarna i områden där ett så kallat basutbud erbjuds, det vill säga den lägsta nivån av kollektivtrafik som Regionen tillhandahåller.
I studien har forskarna skilt på hur behovet ser ut för 15-18-åringar jämfört med vuxna (över 19 år). Tesen har varit att yngre har ett större behov av att kunna delta i sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter än vuxna, samtidigt som de med stor sannolikhet inte har valt att bo där de bor, något som studiens resultat styrker.
Valfrihet och transporträttvisa
I artikeln resonerar forskarna bland annat kring valfrihet och transporträttvisa – att ungdomarna inte själva valt att bo i områden med lägre tillgänglighet och lägre utbud av kollektivtrafik, och i vilken utsträckning samhället bör ta hänsyn till det, bland annat utifrån hur behoven ser ut i andra områden och avvägningar kring vilka åtgärder ger störst nytta för flest människor. Flera regioner har i sina trafikförsörjningsprogram som mål att tillhandahålla någon form av grundläggande basutbud av kollektivtrafik i glesbebyggda områden. Men utbudet så som det fungerar (inte nödvändigtvis frekvensen) i Västra Götaland verkar inte motsvara behoven som finns, i synnerhet inte för unga.
– Vi fann att yngre rapporterade om uteblivna resor i större utsträckning än vuxna, säger Jean Ryan.
Opålitlighet – att man till exempel inte var säker på om bussen skulle komma – verkade spela minst lika stor roll som själva utbudet i termer av frekvensen när ungdomarna ställde in eller lät bli att planera in aktiviteter, visar studien också.
Bilberoende och sociala konsekvenser
Låg kollektivtrafikbaserad tillgänglighet kan bidra till mer bilberoende menar Jean Ryan, och nämner att Västra Götaland är länet i Sverige med flest registrerade A-traktorer. Andra konsekvenser är främst sociala – att inte kunna träffa vänner eller att inte kunna ta ett jobb där det ingår kvällspass.
– Det påverkar livet här och nu. En del har gett upp, och söker inte ens vissa jobb. Andra anpassar sig, till exempel genom att se till att det finns någon hemma med bil som backup om man ska någonstans. Andra skriver att de kan behöva flytta. Det blir påtagligt att vissa anpassar sig och inte kan göra det de vill, utan vänjer sig vid att stanna hemma, säger Jean Ryan.
Länk till artikeln i Transportation Research Part D: Transport and Environment:
Fakta om studien:
Enkätundersökningen utfördes under 2022 och tillämpade en kvantitativ ansats med inbyggda kvalitativa delar med öppna frågor. Forskarna vände sig till boende i områden med basutbud av kollektivtrafik enligt Västra Götalandsregionens dåvarande trafikförsörjningsprogram.
Text: Anna Maria Erling
Bild: Johan Bjurer, Mostphotos