Bild: Mostphotos
Resenärer har höga förväntningar på kollektivtrafikens punktlighet
Resenärer i kollektivtrafiken har höga förväntningar på bussar och tågs punktlighet, men om resan är trygg och bekväm är toleransen för eventuella förseningar större. Branschen tycks dock överskatta resenärernas tolerans för bristande punktlighet.
Det finns flera olika sätt att mäta punktlighet i kollektivtrafiken, objektiv punktlighet som mäter i vilken utsträckning tåg och bussar avgår och ankommer i rätt tid i förhållande till tidtabellen och resenärernas mer subjektivt upplevda punktlighet. K2-forskarna Carl-William Palmqvist och Ulrik Berggren från Lunds tekniska högskola och Roger Pyddoke från Statens väg och trafikforskningsinstitut, VTI, har studerat hur objektiv och subjektiv punktlighet förhåller sig till varandra, i vilken utsträckning resenärers upplevelse överensstämmer med faktiska förseningar.
– Våra studier visar att resenärers upplevelse i stor utsträckning påverkas av andra faktorer, som trygghet och komfort. Om det är lugnt och rent, lagom varmt och resenären har en bekväm sittplats är toleransen för eventuella förseningar högre och små förseningar upplevs inte lika besvärande, säger Carl-William Palmqvist.
I nationell statistik över tågtrafikens punktlighet är ett tåg försenat först om det ankommer mer än fem minuter efter vad som angetts i tidtabellen.
– Branschen tycks generellt överskatta resenärers tolerans för förseningar. De som reser med tåg menar att tåget är sent om det anländer en minut efter tidtabellen, kollektivtrafikens resenärer har höga förväntningar på punktligheten, säger Carl-William Palmqvist.
Bussen kan avgå före tidtabellen
För busstrafik finns ingen motsvarande nationell statistik över punktlighet, men kollektivtrafikmyndigheter samlar in data över punktlighet som bland annat utgör underlag för ersättning till upphandlade leverantörer av busstrafik.
– De som reser med buss tycks ha något större tolerans för förseningar, än de som reser med tåg. De har dock inte förståelse för att bussen kan avgå före den tid som anges i tidtabellen, det upplevs mycket negativt, berättar Ulrik Berggren.
I busstrafikens tidtabeller anges ofta att bussen kan avgå upp till tre minuter före eller efter den tid som anges i tidtabellen. Resenärer behöver därför ha tre minuters marginal för att vara säkra på att kunna resa med just den buss de planerat.
Enkätstudier fungerar som övergripande kvalitetsmätning
Relativt stora avvikelser mellan objektiv och subjektiv punktlighet visar enligt forskarna att det är svårt att använda subjektiva mätningar för att utvärdera enskilda turer.
– Framförallt de som reser med buss tycks svara mer generellt på hur de upplever komfort och punktlighet, även om frågan bara avser punktlighet och en specifik resa. Resultaten av subjektiva enkätstudier bör därför tolkas som en övergripande kvalitetsmätning, snarare än ett verktyg för att till exempel utvärdera en förändrad busslinje, menar Ulrik.
– För att motsvara resenärernas förväntningar på punktlighet behöver branschen generellt ha en högre ambitionsnivå än vad man har idag, avslutar Carl-William Palmqvist.
Läs om studien i artikeln i Case Studies on Transport Policy nedan:
Measured service reliability and customer satisfaction in public transport – ScienceDirect
Text: Hanna Holm
Mer aktuell forskning om tågförseningar
De svenska tågens punktlighet är en fråga som ofta diskuteras. Här är ytterligare några studier som gjorts i närtid där K2-forskare varit involverade och där olika aspekter av förseningar varit i fokus.
Primära förseningar måste minska med hälften
I den här studien har forskarna undersökt varför tåg blir försenade och vad som krävs för att nå målet om 95 procents punktlighet. Med hjälp av datorsimuleringar har de analyserat tågtrafiken i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultaten visar att de flesta förseningar börjar som så kallade primära förseningar, till exempel vid stationer eller när tåg sätts in i trafik, och att dessa sedan sprider sig till andra tågavgångar. Hur detta sker skiljer sig tydligt mellan regionerna. I Stockholm och Malmö dominerar förseningar vid stationer, medan Göteborg har en mer jämn fördelning mellan olika typer av förseningar. Studien visar att primära förseningar behöver minska med omkring hälften för att punktlighetsmålet ska kunna nås. Slutsatsen är att åtgärder måste anpassas regionalt och att arbetet med att minska förseningar vid stationer är avgörande för bättre punktlighet.
Simulating railway punctuality in three Swedish metropolitan regions – Lund University
Behovet av marginaler för av- och påstigning underskattat
Uppehållstider vid stationer står för en betydande del av restiden i järnvägstrafik och är en viktig källa till förseningar. Trots detta har de tidsmarginaler som byggs in i uppehållstider studerats betydligt mindre än motsvarande marginaler för körtider. I den här studien introducerar forskarna begreppet ”tight dwell time” – den nödvändiga tiden för av- och påstigning, inklusive tekniska moment, men utan buffert. Resultaten visar att etablerade tumregler ofta underskattar behovet av marginaler. Två nya metoder presenteras som ger mer precisa skattningar och kan användas för att bättre dimensionera framtida tidtabeller och öka både robusthet och kapacitetsutnyttjande.
Long Enough But Not Too Long: A Posteriori Determination of the Dwell Time Margins from High-Resolution Passenger Flow Data – K2
På- och avstigning tar längre tid än vad teoretiska studier visar
Hur snabbt resenärer kan kliva av och på tåg är avgörande för hur långa uppehållstiderna blir och därmed för punktligheten i pendeltågstrafiken. Trots detta bygger mycket av dagens kunskap om passagerarflöden på teoretiska studier, som kan skilja sig från verkliga förhållanden. I den här studien har forskarna med hjälp av drönarfilm analyserat över tusen av‑ och påstigningar vid Lunds centralstation. Resultaten visar att avstigningshastigheten ökar när fler kliver av, men bara upp till en viss nivå. Påstigningshastigheten påverkas däremot mindre av volymer och mer av andra faktorer. Bagage bromsar både av‑ och påstigning, medan cyklar främst påverkar påstigningen. Studien visar också att flöden i verklig miljö är långsammare än vad många teoretiska studier antyder.
A naturalistic study into the flow of alighting and boarding passengers of commuter trains – K2
Kan plattformsåtgärder påverka resenärernas beteende?
I denna studie undersöks om enkla plattformsåtgärder kan påverka resenärers beteende och minska risken för förseningar vid tåguppehåll. Forskarna studerade en klistermärkesbaserad plattformsintervention på Lunds central, med syftet att få påstigande resenärer att sprida ut sig bättre och underlätta avstigandet. Med hjälp av drönarfilmer analyserades av‑ och påstigningen. Resultaten visar att avstigningshastigheten ökade något med markeringarna, däremot sågs ingen statistiskt säkerställd förbättring i hur påstigande resenärer fördelade sig mellan dörrarna. Effekterna var dessutom begränsade till ett visst intervall av resenärsvolymer.
Så mycket senare blir tåget vid växelfel
Växlar och korsningar pekas ofta ut som en stor källa till opålitlighet i järnvägen, men hur mycket försenar de egentligen enskilda tåg? I den här studien kombinerar forskarna fem års drift‑ och underhållsdata (2016–2020) och jämför dagar med aktiva växelfel med dagar utan. De skattar både ”överrisk” för försening och extra förseningstid. Resultatet visar att vid växelfel ökar sannolikheten för uppehållsförsening med cirka 1 procentenhet medan underhållsvarningar har försumbar effekt. När ett växelfel inträffar blir tåget i snitt sex minuter försenat. Forskarna lyfter att kunskapen är relevant för prioriteringar i drift och för mer realistiska simuleringar av primära förseningar.
The Impact of Switch Faults on Train Delays: A Case Study of the Swedish Railway Network – K2
Skillnad i hur förseningar påverkar längs linjen
Förseningar sprider sig ofta längs en tåglinje, men påverkan är inte densamma överallt. I den här studien har forskarna undersökt vad som faktiskt styr ankomstförseningar i realtid för höghastighetståg, och om samma faktorer verkar lika starkt vid alla stationer. Med driftdata från Södra stambanan analyseras hur förseningar, körtider och uppehåll vid tidigare stationer påverkar nästa ankomst. Resultaten visar att förseningen vid närmast föregående station och uppehållstiden där är de viktigaste faktorerna, men att deras betydelse varierar längs linjen. Studien pekar på behovet av stationsanpassad realtidsstyrning snarare än en enda generell prognosmodell, både för trafikledning och för mer tillförlitlig trafikinformation till resenärer.
Real-time High-Speed Train Delay Prediction using Seemingly Unrelated Regression Models – K2
Vilka modeller för tågförseningar är mest ändamålsenliga?
Allt fler datadrivna modeller används för att förutsäga tågföreseningar i realtid, men i dag saknas gemensamma riktlinjer för hur sådana modeller bör utvärderas. I denna studie har forskarna därför granskat 67 vetenskapliga artiklar om datadriven förseningsprognostik för tåg och analyserat hur modellerna faktiskt utvärderas. Utifrån genomgången presenterar de ramverket AP‑GRIP, som föreslår att modeller bör bedömas brett utifrån sex aspekter: träffsäkerhet, precision, generaliserbarhet, robusthet, begriplighet och praktisk användbarhet. Ramverket visar när, var och för vem olika modeller fungerar och när de riskerar att fallera.