Så kan BRT anpassas till små och medelstora städer i Sverige och Europa
Idén om hur ett BRT-projekt kan se ut varierar från stad till stad. Men genom ett gemensamt planeringsverktyg med tydliga parametrar kan samverkan mellan olika aktörer i små och medelstora städer i Sverige underlättas. Det är slutsatsen i en ny studie.
I studien har forskarna undersökt hur BRT-konceptet (Bus Rapid Transit) kan anpassas till en svensk och europeisk kontext. BRT, som ofta förknippas med busskörfält och förkörsrätt, är ett globalt fenomen som vuxit fram i sydamerikanska och asiatiska storstäder. I Sverige har intresset för konceptet ökat, men förutsättningarna skiljer sig åt mellan svenska städer och internationella storstäder. Forskarna ville därför undersöka om svensk BRT skiljer sig från internationella exempel, och isåfall hur.
– Vi ser att det finns många idéer om vad BRT är, och att ett BRT projekt i en stad inte nödvändigtvis ser likadan ut som i en annan. Det finns helt enkelt många olika sätt att uppnå en BRT standard, säger Jakob Allansson, doktorand på K2 och LTH och förste författare till artikeln Developing a BRT planning tool for small and medium-sized cities som nyligen publicerats i European Transport Studies.
Specifika utmaningar
Svenska och europeiska städer har utmaningar som begränsat gatuutrymme, lägre efterfrågan och fragmenterad styrning som kräver samarbete mellan flera aktörer under en planeringsprocess för att implementera BRT. Ett centralt problem i tidigare forskning är att det saknats en gemensam förståelse för hur BRT ska planeras i sådana sammanhang. De har därför utvecklat ett planeringsverktyg för svensk BRT som syftar till att underlätta samarbete mellan aktörer tidigt i planeringsprocessen.
Det föreslagna verktyget erbjuder ett mer balanserat angreppssätt för att uppnå BRT-status, till skillnad från det traditionella mer infrastrukturtunga fokuset på kapacitet och kommersiell hastighet som är vanligt i stora städer. Verktyget integrerar infrastruktur, stadsplanering, fordonslösningar och trafikering samtidigt som det främjar genomtänkta designbeslut som säkerställer tjänster av hög kvalitet. Detta angreppssätt passar bättre vid utveckling av BRT-projekt i mindre städer, där det ofta handlar om bredare stadsutvecklingsansatser och inte bara rent transportfokuserade lösningar.
Flexibilitet och tydlig mätbarhet
– Vi har velat underlätta samverkan mellan aktörer involverade i planeringen av BRT-projekt genom att hjälpa till att konkretisera vad det är för parametrar som innefattas i BRT-idén. På så vis hoppas vi att involverade aktörer kan utveckla en gemensam bild av vad de vill uppnå, säger Jakob Allansson.
Planeringsverktyget kan också användas som grund för avtal och efterföljande utvärdering av hur väl de följs.
Under arbetet med studien, som utgick från enkätfrågor, noterade Jakob Allansson också att många efterfrågade just ett planeringsverktyg som var flexibelt och kunde anpassas till en lokal kontext, samtidigt som det hade en tydlig mätbarhet för de olika parametrarna.
Medförfattare till artikeln är Joel Hansson och Fredrik Pettersson-Löfstedt, båda forskare vid K2 och Lunds universitet.
Fakta: Planeringsverktyg för Bus Rapid Transit (BRT) i Sverige
Planeringsverktyget bygger på att 25 olika parametrar bedöms och poängsätts. Parametrarna delas in i fyra kategorier: Stadens utformning, Kollektivtrafikens infrastruktur, Fordon och stödsystem samt Trafikering. Den maximala summan av parametrarna är 100 poäng. Baserat på totalsumman kan busslinjer klassificeras som enstjärnig BRT (minst 45 poäng), tvåstjärnig BRT (minst 65 poäng) respektive trestjärnig BRT (minst 85 poäng).
Planeringsverktyget bedöms ha potential att påverka befintlig planeringspraxis i Sverige, eftersom det tydligt kan visa vilka förbättringsområden som krävs för att uppnå specifika ambitionsnivåer (en-, två- eller trestjärnig BRT).
Svenska BRT-implementeringar har hittills generellt resulterat i kvalitetsförbättringar när det gäller exempelvis turtäthet, bussdesign och stadsplanering.
Planeringsverktyget har tidigare presenterats i rapporten K2 Outreach 2024:2. Både den och länk till ”Planeringsverktyg för svensk BRT” går att hitta via länken nedan.
Planeringsverktyg för Bus Rapid Transit (BRT) i Sverige – K2