Foto: Mostphotos/User_76523
Vad menas med ett transporteffektivt samhälle? Ny rapport visar på tydliga skiljelinjer
Vad menar egentligen olika aktörer när de talar om ett transporteffektivt samhälle? Det är utgångspunkten för en ny rapport från K2 där forskarna analyserar hur tjänstepersoner och politiker på lokal och regional nivå tolkar och använder begreppet. Och det visar sig att de inte alltid talar om samma sak.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och spelar en avgörande roll för möjligheterna att nå klimatmålen till 2030 och 2045. Under de senaste två decennierna har begreppet ”ett transporteffektivt samhälle” fått en alltmer central position inom policy- och planeringsdiskussioner. Samtidigt är begreppet omtvistat och har varit föremål för konflikter och politiska diskussioner.
På senare tid har det också skett en förskjutning av begreppets innebörd, från ett fokus på överflyttning till mer hållbara trafikslag och trafikminskning till att i högre utsträckning handla om det teknikorienterade begreppet ”transporteffektivitet”. Samtidigt finns det stora variationer mellan hur olika aktörer, framför allt på lokal och regional nivå, förstår och förhåller sig till ett transporteffektivt samhälle.
Tre centrala konfliktlinjer
Inom K2-projektet ”Vad är det för transporteffektivt samhälle vi vill uppnå?” har K2-forskare undersökt hur begreppet används av olika aktörer och vad det är för samhälle som avses. Slutsatserna har nu samlats i K2-rapporten ”Olika aktörers tolkningar av det transporteffektiva samhället: En analys av skillnader mellan tjänstepersoner, politiker och kommungrupper”. Syftet är att bättre förstå transportpolitiken som helhet genom att tydliggöra innebörden av begrepp, men även eventuella språkliga och innehållsliga förskjutningar
I rapporten identifierar forskarna tre centrala konfliktlinjer. Den första handlar om skillnader mellan nationell policy och arbete på lokal och regional nivå, där den nationella nivån i hög grad betonar så kallade Improve‑strategier som syftar till att förbättra befintliga teknologier, medan kommuner och regioner i praktiken arbetar mer med Shift och även Avoid, vilka istället handlar om överflyttning till hållbara trafikslag samt att undvika transporter.
Den andra konfliktlinjen rör skillnader mellan tjänstepersoner och politiker, där tjänstepersoner i högre grad förespråkar minskad biltrafik och åtgärder som innebär strukturella förändringar, medan politiker ofta prioriterar teknikutveckling och undviker restriktiva styrmedel.
Den tredje konfliktlinjen utgår från skillnader mellan storstadsregioner och landsbygds- och pendlingskommuner, där de senare i högre utsträckning förespråkar åtgärder som främjar ”hållbara trafikslag” snarare än begränsar ”ohållbara”.
Hoppas på ökad förståelse
– På ett sätt inrymmer begreppet ett transporteffektivt samhälle många av de konflikter och skiljelinjer som kännetecknar transportpolitiken som helhet. Det är därför intressant att förstå hur olika aktörer förhåller sig till begreppet eftersom det ger en ökad förståelse för de allianser och motpoler som präglar transportpolitiken, säger Elias Isaksson, forskare på Umeå universitet och K2.
Han hoppas att studien har potential att hjälpa olika aktörer att förstå de konflikter och skiljelinjer som finns i relation till ett transporteffektivt samhälle och liknande begrepp.
– På så sätt kan de som använder begreppet förhoppningsvis bättre navigera i de vägvalen, ta mer informerade beslut och på sikt bättre lyckas ställa om transportsektorn.
Studien är baserad på en enkätstudie med deskriptiv statistik och fritextsvar. Dock är den en del av ett större projekt som inkluderar intervju-, dokument- och litteraturstudier samt workshops.
Text: Anna Maria Erling