K2:s utbildningar för yrkesverksamma riktar sig till personer som arbetar inom området kollektivtrafik och hållbara transporter. Det senaste tillskottet till utbildningsutbudet är en övergripande kurs för personer som arbetar med serviceresor inom kommuner, regioner eller privat näring. Serviceresor omfattar den särskilda persontrafik som anordnas för särskilda resformer, såsom färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor, skolskjuts samt de anropsstyrda kollektivtrafikformerna.
K2:s forskning belyser problem som definieras i dialog mellan forskare och berörda aktörer i och kring kollektivtrafiken. Forskningen utgår från K2:s forskningsinriktning. Under 2022 har K2 genomfört en process för att identifiera nya större forskningsprojekt. Nu har beslut fattats om sju nya projekt som kommer utgöra stommen i K2:s forskning under 2023-2024.
Samverkansavtal mellan kollektivtrafikmyndigheter och trafikföretag har rekommenderats som ett angeläget sätt att uppnå ökad kundnytta och ökat resande. Med tanke på att det läggs betydande resurser på samverkan är det viktigt att fråga sig om det faktiskt bidrar till ökad måluppfyllelse inom kollektivtrafiken. Aktuell forskning från K2 har undersökt samverkans betydelse för kollektivtrafikens resultat, med särskilt fokus på samverkan mellan beställare och operatörer.
K2:s initiativ Rådslaget har involverat experter inom kollektivtrafik, nya mobilitetstjänster och stadsutveckling. Rapporten som initiativet mynnat ut i föreslår att det som idag är kollektivtrafik utvecklas till kollektiv mobilitet, som även innefattar nya delade mobilitetstjänster.
Priset delas ut vartannat år till examensarbete som skrivits på kandidat- eller mastersnivå vid ett svenskt universitet eller högskola och som handlar om kollektivtrafik på väg. Bedömningskriterierna är relevans för branschen samt akademisk kvalitet.
Joel Hansson disputerar vid Lunds universitet med en avhandling som belyser hur kollektivtrafikplanering är en balansakt där olika mål för kollektivtrafiken ständigt vägs mot varandra.
Joel har studerat olika avvägningar som görs när kollektivtrafiken ska planeras, som till exempel hur tätt det ska vara mellan hållplatser eller hur avgångar ska fördelas under olika tider på dygnet.
Delade elsparkcyklar kan betraktats som ett lönsamt komplement till kollektivtrafiken då de erbjuder en lösning på den ”sista kilometern”, det vill säga den sista resvägen mellan önskad destination och busshållplatsen eller tågstationen. Men det är inte utan kritik som elsparkcyklarna intagit en plats i stadsrummet.
Alltför många av de som rest med tåg i Sverige under sommaren har drabbats av att inställda eller försenade resor. Andelen tåg som ställts in eller försenast under det första halvåret i år är fler än på tio år, berättar Carl-William Palmqvist som är forskare vid K2 och Lunds universitet.
Avgiftsfri kollektivtrafik är en återkommande åtgärd i Sverige, men utan en nationell strategi för hur avgiftsfri kollektivtrafik ska se ut finns det ingen kontinuitet gällande vem som får resa gratis, när och var.
I många delar av landet får seniorer resa fritt, på andra håll riktar sig erbjudanden om avgiftsfri kollektivtrafik till ungdomar. I vissa fall gäller erbjudandet året om, i andra fall endast under vissa perioder och tider.
Vissa år satsas det på att erbjuda fria resor med kollektivtrafiken, andra år anses det inte lika aktuellt.
Under sommarhalvåret ökar både antalet resenärer som vill ta med sin cykel i kollektivtrafiken och antalet resenärer som söker en säker parkeringsmöjlighet till sin cykel i anslutning till någon av kollektivtrafikens hållplatser.
Jens Alm är forskare vid K2 och studerar hur det fungerar för resenärer som vill kombinera cykling med kollektivtrafik.
Allt fler människor söker sig till små städer. De gör det för att kunna njuta av närhet till naturen, få större boyta till lägre kostnad än i storstaden, vara nära familj och andra släktingar, försöka skapa en miljövänlig livsstil och samtidigt ha tillgång till god service. De mindre städerna lockar människor som flyttar dit både från större städer och från det omgivande omlandet. Tillgång till hållbar mobilitet i små städer är därför av betydelse för allt fler människor.
Hur vi reser har förändrats över tid till följd av bland annat ny teknologi, bättre transportsystem och socioekonomisk utveckling. Även faktorer som en växande oro för miljön och en åldrande befolkning har påverkat våra resvanor. K2:s forskare Eva-Lena Eriksson och Phil Flores har tittat på trender genom åren i relation till hur ofta vi reser, när och hur länge vi reser, var och hur långt, och med vilket transportslag.
