Smartare kollektivtrafik? Empiriska lärdomar från dynamiska transportlösningar
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, där privatbilismen dominerar. För att nå klimatmålen krävs åtgärder som inte enbart är tekniska utan också tar hänsyn till sociala och beteendemässiga dimensioner. Behovsstyrd kollektivtrafik (DRT) har fått ökad uppmärksamhet som ett flexibelt och resurseffektivt komplement eller alternativ till traditionell linjebaserad kollektivtrafik och lyfts fram som en lösning i områden där traditionell kollektivtrafik är ineffektiv eller olönsam. Samtidigt visar forskning att många DRT-projekt misslyckas eller har begränsad effekt.
Projektet ämnar studera både framgångar och misslyckanden och tar fram underlag för vad som krävs för att DRT ska bli en hållbar del av framtidens transportsystem, där medborgares behov står i centrum. Specifikt undersöker projektet hur upplevd tillgänglighet kan öka attraktiviteten och därmed minska bilberoendet. Genom avancerade analysmetoder, särskilt Necessity Condition Analysis (NCA), identifieras vilka faktorer som är nödvändiga villkor för beteendeförändring. Resultaten används för att utveckla planeringsverktyg som kan integreras i trafikmyndigheters arbete.
Foto: GKWEST, CC BY-SA 4.0 – creativecommons.org