Bild: Region Örebro län/Länstrafiken
Olika syn på vad BRT är försvårar genomförandeprocesser
I en ny avhandling har Jakob Allansson, doktorand på LTH och K2, undersökt vilka samverkansutmaningar som kan uppstå under planerings- och implementeringsprocesser för högkvalitativa busslösningar, med fokus på Bus Rapid Transit (BRT). Han har även analyserat hur man kan förstå medialt motstånd mot BRT och liknande lösningar.
– Det är tydligt att det finns stora utmaningar med samverkansprocesserna, eftersom ansvariga organisationer har olika mandat, mål och ansvarsområden, och att dessa ibland står i konflikt med varandra. Dessutom är det viktigt att förstå vad protester och motstånd grundar sig på för att bättre kunna arbeta med acceptans av hållbara transporter, säger han.
Avhandlingen består av fyra delstudier, där Jakob Allansson sökt svar på vilka samverkansutmaningar som kan uppstå under planerings- och implementeringsprocesserna, varför de uppstår och hur de har hanterats, samt hur de som är emot högkvalitativa busslösningar förstår dessa projekt och vad det är de vänder sig emot.
Samverkansutmaningar mer regel än undantag
Resultatet visar att samverkansutmaningar är vanligt förekommande – sådana har identifierats i samtliga studerade fall – och att de kan uppstå under olika stadier av planeringsprocessen. Det kan handla om allt från utmaningar med att formulera mål med projekt och att skriva avsiktsförklaringar, till att hantera busskörfälts placering, farthinder eller frågor om identitet och färg på bussarna.
– Det är tydligt att det finns skilda idéer och tankar kring vad högkvalitativa busslösningar innebär bland de involverade organisationerna. Därför är det viktigt att genom dialog mellan alla berörda parter i ett tidigt planeringsstadium arbeta för en gemensam idé och målbild för projektet så att man kan skapa förståelse för varandras perspektiv och hantera eventuella målkonflikter så tidigt som möjligt, säger Jakob Allansson.
För att stödja detta har han tillsammans med forskarkollegorna Joel Hansson och Fredrik Pettersson-Löfstedt utvecklat ett planeringsverktyg för svensk BRT som man kan använda för att skapa gemensam förståelse kring ambitionsnivåer och vilka åtgärder som krävs för att nå dessa.
Få men högljudda röster
Gällande protester och motstånd mot etablerandet av BRT, i det här fallet i Örebro, visar analysen av det som publicerats i lokalmedia att skeptikerna framför allt använder sig av argument som utgår från rättvise- och effektivitetsaspekter. Argument som framförs är bland annat att investeringar görs där det redan finns tillgång till kollektivtrafik samtidigt som det saknas kollektivtrafik på landsbygden; att de väntade effekterna kommer inte bli så stora som beräknat; samt att resurserna för den planerade investeringen borde gå till andra delar av kommunens verksamhet. Analysen visar också att det finns en misstro mot de utredningar och beräkningar som ligger till grund för investeringsbeslut och att de teknokratiska argument som ofta används för att motivera satsningar på BRT inte övertygar motståndarna. Men trots att det i media ser ut att finnas ett stort motstånd mot det studerade projektet, med en övervikt av negativa artiklar, så visar resultatet också att det är några få personer som är frekvent återkommande i debatten.
Jakob Allansson understryker vikten av att förstå resultaten utifrån deras kontext och att ett resultat från ett projekt inte per automatik innebär att det är samma problematik som uppstår i nästa.
När det kommer till motstånd återfinns liknande argumentation i andra omställningsprojekt, bland annat när det kommer till bränslepolicys.
– Det visar att rättvisefrågor och frågor om nytta är centrala när det kommer till motstånd, säger han.
Länk till avhandlingen:
Planning for high-quality bus services – K2
Text: Anna Maria Erling