Bild: Region Örebro län/Länstrafiken
Introduktion av nya lösningar i kollektivtrafiken – reaktioner på BRT-projekt i Örebro
När kollektivtrafik eller annan infrastruktur som påverkar människors vardag förändras är det inte ovanligt att det uppstår ett lokalt motstånd. Protesterna kan handla om upplevd orättvisa eller avspegla ett misstroende mot myndigheter och beslutsfattare. Motståndet kan dock tyckas mer utbrett än vad det faktiskt är, då en relativt liten grupp kan ha stor påverkan på den lokala debatten.
Jakob Allansson, som är doktorand vid Lunds universitet och K2, studerar implementering av Bus Rapid Transit, BRT, och hur BRT-projekt tas emot av resenärer och lokal opinion. I en vetenskaplig artikel analyserar han mediadebatten inför att BRT introduceras i Örebro.
– Lokala protester mot omställningsprojekt, som infrastruktur- eller policyförändringar, är inte alls ovanliga. Protesterna kan röra sig om upplevd orättvisa eller ineffektivitet, men också om bristande förtroende för myndigheter och beslutsfattare och naturligtvis om ideologiska skillnader. Motståndet i Örebro var dock ovanligt kraftfullt och organiserat, säger Jakob Allansson.
Jakob Allansson har studerat hur introduktionen av BRT debatterades i lokaltidningen Nerikes Allehanda, där hela 235 artiklar, debattartiklar, ledare och insändare om projektet publicerades under åren 2019 – 2022. Flertalet artiklar var negativa till projektet, 68 artiklar var positiva, medan endast 28 återspeglade både positiva och negativa sidor av projektet.
– Det är inte självklart att motståndet är så utbrett som det först kan tyckas. I Örebro var det en relativt liten grupp som drev den lokala debatten och återkommande skrev i lokaltidningen, säger Jakob Allansson.
Fokus på kommunen
Debatten om BRT-projektet i Örebro fokuserade på kommunens resurser, svarare än regionens eller kollektivtrafikmyndighetens prioriteringar. Projektet tycks dock haft begränsad påverkan på valresultatet 2022, då mandatfördelningen i kommunfullmäktige i Örebro endast förändrades i liten utsträckning.
– Det kan finnas all anledning att lyssna på de som protesterar, de kan ha poänger som är viktiga att ha med i ett förändringsprojekt. För att dialogen med medborgarna ska vara riktigt meningsfull måste den dock ske tidigt, innan man gjort stora investeringar och låst sig till en lösning som är svår att backa från. Motståndare till förändringar tycks inte vara särskilt mottagliga för alltför teknokratiska argument om effektivitet och liknande. Det kan istället vara bättre att lyfta frågor som att minska negativ påverkan på klimatet eller ett mer rättvist transportsystem, menar Jakob Allansson.
Under våren 2026 avslutar Jakob arbetet med sin avhandling Planning for High-quality bus services – Understanding collaborative challenges and public resistance, disputationen är planerad att äga rum i april.
Artikeln är publicerad i tidskriften urban Transitions.
Text: Hanna Holm