Uppdaterat BRT-verktyg lanserat
Nu finns en uppdaterad version av K2:s BRT-verktyg för den som arbetar med att planera eller införa BRT. Uppdateringen består främst i att parametrarna i verktygets poängkort förtydligats med exempel och mer utförliga beskrivningar. Verktyget har också fått en mer tillgänglig form.
Den senaste versionen av BRT-verktyget lanserades 2024 av forskarna Joel Hansson, Jakob Allansson och Fredrik Pettersson- Löfstedt. Det togs fram för att skapa en gemensam referensram för vad högkvalitativ busstrafik innebär i svensk kontext. Sedan dess har flera nya studier genomförts med relevans för planeringsverktyget. Verktyget har också testats i fler sammanhang, vilket har genererat värdefulla synpunkter och förbättringsförslag.
– Uppdateringen syftar till att göra verktyget tydligare och mer användarvänligt, bland annat genom förtydligade parametrar, mer utförliga beskrivningar och fler exempel med bilder från olika städer i Sverige och övriga Europa, säger Joel Hansson.
Joel Hansson understryker samtidigt att forskarna strävat efter så små ändringar som möjligt i själva poängsättningen för att bibehålla jämförbarhet med tidigare poängbedömningar.
– Vi har gjort en analys av detta och sett att poängbedömning med det uppdaterade verktyget i de flesta fall bara skiljer några enstaka poäng jämfört med den förra utgåvan. Några smärre justeringar har dock även gjorts i själva poängkortet i syfte att förenkla användandet, säger han.
I samband med uppdateringen har verktyget också fått en mer attraktiv form.
För att höja kvaliteten och underlätta tidig planering
Bakgrunden till BRT‑verktyget är behovet av att höja kvaliteten på busstrafik i svenska städer. Begreppet BRT har använts på många olika sätt, vilket har lett till otydliga förväntningar när idéer om högkvalitativ busstrafik ska realiseras. Verktyget ska hjälpa kommuner, regioner och andra aktörer att diskutera ambitionsnivå, prioritera rätt åtgärder och säkerställa att olika delar av systemet – infrastruktur, trafikering, fordon och stadsutformning – hänger ihop.
– Förhoppningen är att verktyget ska fungera som ett stöd för gemensam dialog, snarare än som ett facit. Det kan framförallt användas tidigt i planeringen för att sätta mål och ambitionsnivå, och som stöd vid utformning av stråk och avvägningar i gaturummet, säger Joel Hansson.
Han menar också att verktyget gör det lättare att se helheten, att hög kvalitet inte skapas av en enskild åtgärd.
Lanseras även på engelska
Det svenska BRT‑verktyget är utvecklat för att fungera i svenska och nordiska förhållanden. Forskarna har dock noterat att det finns ett intresse för detta på andra håll i Europa. Internationellt har The BRT Standard varit en viktig inspirationskälla vid planering av BRT, men den är främst anpassad för mycket stora städer och stråk med extremt höga kapacitetskrav. Därför har forskarna valt att publicera den nya versionen av planeringsverktyget även på engelska.
– Just nu ser vi ett ökat intresse för BRT och BRT‑liknande lösningar både i Sverige och i övriga Europa, som ett verktyg för att stärka städernas identitet och funktion. BRT är emellertid ett brett koncept med olika komponenter som kan tillämpas i varierande grad – varje projekt är unikt – vilket planeringsverktyget tar hänsyn till genom att en viss poängnivå kan uppnås på många olika sätt, säger Joel Hansson.
Planeringsverktyget är framtaget för att användas fritt av kommuner, regioner, konsulter och andra aktörer och får gärna spridas vidare. Ambitionen är att det ska fungera som ett gemensamt kunskapsunderlag i planeringsprocesser.
– Självklart går det också bra att höra av sig med frågor, synpunkter eller erfarenheter från användning av verktyget – återkoppling är viktig för fortsatt utveckling, säger Joel Hansson.
Länk till verktyget:
Planeringsverktyg för Bus Rapid Transit (BRT) i Sverige, utgåva 2026 – K2
Text: Anna Maria Erling