Article highlighted

Klistermärken kan göra tågtrafiken mer punktlig

En aktuell avhandling vid K2 och Lunds universitet lyfter fram enkla men kraftfulla åtgärder som kan förbättra pendeltågens punktlighet. Ruben Kuipers, doktorand vid universitetet, har utforskat orsaker till uppehållsförseningar och hur tidtabeller, perronger och resenärsinformation kan förbättras för att öka punktligheten.


Ruben Kuipers har disputerat vid Lunds universitet med en avhandling som identifierar konkreta åtgärder för att förbättra punktligheten för pendeltåg. Forskningen fokuserar på hur man kan undvika förseningar vid uppehåll, när resenärer ska av och på tåget.

–Uppehållsförseningar handlar ofta om sekunder, men de kan snabbt ackumuleras och leda till betydande förseningar under en längre resa. Små förseningar kan utlösa en kedjereaktion för andra tåg som tvingas vänta utanför stationen eller för resenärer som riskerar att missa sina anslutande tåg eller bussar, förklarar Ruben Kuipers.

–För kombinerade resor med flera olika transportsätt kan små förseningar ha en stor inverkan på resenärernas totala restid, tillägger Ruben.

Ruben Kuipers har studerat ombord- och avstigningsprocessen på pendeltåg i Stockholm och Skåne. Resultaten visar att även om antalet passagerare påverkar uppehållstiden, är det resenärernas beteenden som är avgörande för att undvika förseningar.

–Ett stort flöde av resenärer vid ombord- och avstigning förstärker de negativa effekterna av andra problem, som när flera påstigande köar framför en och samma dörr eller ställer sig i kö framför dörrarna vilket bromsar flödet av avstigande resenärer, förklarar Ruben Kuipers.

Som tur är går det att styra resenärernas beteenden genom enklare åtgärder på plattformen, enligt avhandlingen.

–Genom klistermärken på marken, plattformsdörrar eller instruktioner från personal kan vi minska risken för förseningar, även vid hög belastning, säger Ruben Kuipers.

–Dessa åtgärder är särskilt viktiga på stationer med hög passagerarvolym, där de kan leda till betydande förbättringar, fortsätter Ruben.

Mer dynamisk planering 

Avhandlingen adresserar även behovet av en mer dynamisk planering av uppehållstider för att bättre hantera variationer och minska risken för förseningar.

–I motsats till vad som är vanlig praxis i Sverige bör vi anpassa uppehållstiderna efter rusningstid och lågtrafik, samt mellan olika stationer, föreslår Ruben Kuipers.

Avhandlingen belyser också hur olika tågstationer är en del av ett sammanlänkat nätverk och påverkar varandra. Om en tågtjänst ofta försenas vid en specifik station kan problemet ha sin upprinnelse vid en tidigare station. Att bara öka uppehållstiden vid den drabbade stationen räcker inte för att lösa problemet.

–Det är viktigt att ta hänsyn till sambandet mellan stationerna för att förstå de underliggande orsakerna till uppehållsförseningar, menar Ruben.

–Även om det är viktigt att planera realistiska uppehållstider för att minska risken för förseningar, så kommer det inte att ge önskad effekt om vi inte också adresserar resenärernas beteenden, betonar Ruben Kuipers avslutningsvis.

Vill du veta mer?

K2:s Kunskapslunch den 24 april berättar Ruben mer om vad som orsakar uppehållsförseningar för pendeltåg och hur tidtabellsplanering, perronger och informationen till resenärer kan förbättras för att öka järnvägstrafikens punktlighet.

Läs mer i avhandlingen Dwell time delays for commuter trains – An analysis of the influence of passengers on dwell time delays

Citaten i den här artikeln har översatts från engelska till svenska.