För att kunna prioritera mellan olika åtgärder när kollektivtrafik och infrastruktur utvecklas och planeras är det viktigt att känna till resenärers verkliga preferenser. Ulrik Berggren har använt ny metodik för att mäta och modellera kollektivtrafikresenärers beteenden.
– Resenärer i kollektivtrafiken är beredda att gå eller cykla betydligt längre för att nå en kollektivtrafiklinje med fler turer eller färre byten, berättar Ulrik Berggren.
Omställningen till förnybara bränslen i Sveriges bussflotta har gått fort och år 2020 kördes över 90 procent av fordonskilometrarna på förnybara bränslen - andel och typ av förnybart bränsle skiljer sig dock åt mellan regionerna.
– De miljökrav som ställts i samband med offentlig upphandling av busstrafik har haft stor betydelse för den snabba introduktionen av förnybara bränslen i Sverige, säger Malin Aldenius.
– För att möta utmaningarna vi står inför och lyfta fram möjligheter kring de förändringar som pandemin fört med sig, tar vi nu initiativ till ett metaforiskt rådslag, säger K2:s föreståndare John Hulten.
Rådslaget ska fokusera på strategiska och strukturbildande frågor som kompletterar det arbete många aktörer redan bedriver. Ett 30-tal nyckelindivider från olika delar av mobilitetsbranschen är knutna till initiativet som rådgivare.
K2-forskare har studerat i vilken utsträckning resenärer i Malmö upplever att det är tryggt i anslutning till Malmös större kollektivtrafiknoder. Den vanligaste orsaken till upplevd otrygghet är en rädsla att utsättas för våld eller hot om våld.
Covid-19 pandemin har påverkat både efterfrågan på och bilden av kollektivtrafiken på ett unikt sätt. Biljettintäkterna har minskat, då många har följt myndigheternas rekommendationer att undvika kollektivtrafik. Dessutom har problemet med plankning, det vill säga resenärer som reser utan att lösa biljett, ökat. Samtidigt har kostnaderna för att driva kollektivtrafiken varit i stort sett oförändrade.
Ulrik Berggren vid Lunds universitet och K2 studerar vad som är viktigt för resenärer i kollektivtrafiken när de väljer hur de ska genomföra sin resa.
− Vi vet sedan tidigare att trafikslagets turtäthet har stor betydelse för kollektivtrafikens resenärer och att många vill undvika byten. Ny forskning visar att resenärer också upplever det positivt om intervaller mellan avgångar är lika långa hela tiden och att passagerare värderar pålitlighet högt, det vill säga att de föredrar trafikslag och linjer med hög punktlighet, berättar Ulrik Berggren.
Forskare vid K2 har studerat på vilket sätt pandemin påverkat mötes- och resebeteenden hos anställda vid tio svenska organisationer (myndigheter, universitet och företag) och frågat personalchefer hur de tror att pandemin påverkar arbetslivet på längre sikt.
Vi befinner oss i en situation olik det mesta vi upplevt tidigare. Det gäller i allra högsta grad vårt resande. Kollektivtrafiken, som tidigare strävat efter att öka antalet resenärer, har under coronapandemin tvingats till helt andra prioriteringar. I sociala medier och på annonstavlor syns budskap som ”res inte med oss”, budskap som före pandemin var helt otänkbara.
Kan man få ner antalet körda kilometer med en samåkningsapp, snygga bilar och tydlig redovisning på miljövinster? Eller hur skulle man kick-starta kollektivtrafiken efter pandemin genom att få resenärer att förändra sina val? På K2:s workshop ihop med Sustainergies kom studenterna med en mängd sinnrika uppslag. Samåkningsappen för pendling på landsbygden och beteendeförändringar i resval var en av många idéer till förslag på forskning om kollektivtrafik.
