Klimatmoral viktigaste drivkraften för minskat bilresande

1100 personer bosatta i Sverige har deltagit i en studie som undersökt vilka förutsättningar, kopplade till attityder, tillgänglighet och resvanor, som påverkar motivationen att minska bilresandet.

- Att klimatmoral har ett starkt samband med motivation att köra bil mindre visar att kopplingen mellan bilkörning och växthusgasutsläpp har fått fäste hos många, säger Alfred Andersson, doktorand på Lunds universitet och Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, som genomförde studien.

Andra betydelsefulla faktorer som identifierades var resvanor, inställning till frihet och bilkörning, hälsomedvetenhet, attityder till cykling, huruvida man identifierar sig som bilförare, samt restid. Det betyder att personer med svag klimatmoral, som vanligtvis kör bil och identifierar sig med det, som anser att var och en bör få köra så mycket bil den vill, som inte gillar att cykla och som inte betraktar cykling som något som är bra för hälsan, samt har mer än 60 minuters resa till jobbet med bil, har sämst förutsättningar att bli motiverade att minska sitt bilkörande.

En demografisk kartläggningen visar att män, medelålders, lågutbildade, samt de som bor i mer rurala områden har sämst motivations-förutsättningar. För de som är helt beroende av att köra bil, till exempel boende i gles- och landsbygdsorter, är det inte konstigt att motivationen att minska bilkörningen är låg. Men där rätt förutsättningar finns, till exempel i städer och i många pendlingskommuner, kan den individuella motivationen vara avgörande för val av färdmedel. Att ha insikt om vilka grupper detta är kan därför vara användbart, till exempel vid utformning av kampanjer som syftar till att öka resandet med kollektivtrafiken.

För att undersöka vilka drivkrafter som påverkar motivationen hos vanebilister, som uppgett att de inte planerar att köra bil i mindre utsträckningen den närmsta tiden, genomfördes en uppföljande analys av den gruppen bilförare. Uppföljningen visade ett ännu starkare samband mellan klimatmoral och motivation att minska bilresandet, än för genomsnittet.

- Tidigare forskning visar att de grupper som är minst benägna att ändra beteende också är de största utsläpparna av växthusgaser, därför räcker det inte att predika för de redan frälsta om klimatmålen skall nås. Det kan dock vara en utmaning att kommunicera effektivt med grupper som inte redan är åtminstone lite öppna för förändring, då vi generellt har en tendens att förkasta information som ifrågasätter våra invanda beteenden och attityder, säger Alfred Andersson.

Är det då troligt att en ökad klimatmoral verkligen omsätts i mer miljövänliga beteenden? Det finns inget ensidigt svar på denna fråga. Studier som undersökt om ett sådant samband existerar har funnit att det gör så för enklare beteendeförändringar, som att källsortera mera och byta till mer miljövänliga glödlampor. Men för svårare beteendeförändringar som kräver större uppoffringar av individen, som att köra mindre bil, har sambandet varit mer osäkert. Men Alfred Andersson tror att en förändring är på gång och tar den minskade efterfrågan på inrikes flygresor som ett exempel.

- Det som i folkmun kallas flygskam tror jag är ett moraliskt ställningstagande många gör av hänsyn till klimatkrisen. Att flyget blivit en symbol för stora växthusgasutsläpp, i kombination med att det finns ett tågalternativ, har gjort en beteendeförändring möjlig, trots att det kan uppfattas som en uppoffring att avstå från att flyga.

Alfred menar vidare att insatser för att ytterligare öka kunskapen om klimatförändringen och hur bilars utsläpp av växthusgaser påverkar, bör kombineras med insatser för att öka andra trafikslags attraktivitet.

- Både investeringar i infrastruktur för cykling och kollektivtrafik, och mjuka åtgärder i form av prova på-kampanjer, har visat sig vara effektiva för att minska efterfrågan på bilresor, säger Alfred Andersson.

Resultaten av den här studien av bilister har nyligen publicerats i en vetenskaplig artikel Is climate morality the answer? Preconditions affecting the motivation to decrease private car use.