Nya resmönster vid regionala stomlinjesatsningar

Att ta bort busshållplatser på landsbygden är ofta en förutsättning för att kunna introducera snabbare, pålitligare och mer frekvent tåg- eller expressbusstrafik. Trots den potentiellt höjda kvalitén med nya tåg eller expressbussar, blir nedskärningarna i den befintliga busstrafiken ofta stötestenar som leder till omfattande kritik. Det finns ibland en rädsla för att förändringarna i kollektivtrafiknätet kommer att försvåra möjligheterna till att bo på landsbygden utanför de byar där tågen eller expressbussarna stannar.

I denna studie har vi undersökt hur resandet med kollektivtrafik förändras i områden där busstrafiken reduceras kraftigt till förmån för ny tågtrafik med färre stopp. Genom en analys av anslutningsresor till och från landsbygdsområden kring stationerna har vi kunnat studera hur resandet med kollektivtrafik förändrats i dessa områden, i jämförelse med en kontrollgrupp med bibehållen busstrafik under samma period. Totalt inkluderades 28 skånska, mindre orter med omgivande landsbygd i studien.

Resultaten visar att resandet med kollektivtrafik har ökat betydligt mer kring de nya stationerna än i de områden där busstrafiken bibehållits, och att resandeökningen inte bara sker i stationernas omedelbara närhet. Utanför byarna, där kollektivtrafikutbudet skurits ned, är resandeökningen i samma storleksordning som i området närmst stationen. Våra resultat motsäger alltså idén om en snedvridning mellan stationsorterna och den omgivande landsbygden, åtminstone i termer av nettoeffekt på kollektivtrafikresandet.