Article highlighted

Utspridda skolstartstider kan göra kollektivtrafiken billigare

En ny rapport från K2 visar att utspridda skolstartstider kan minska rusningstrafiken och kostnaderna för kollektivtrafiken. En senarelagd skolstart för tonåringar kan även ha gynnsamma effekter för hälsa och skolprestationer. K2:s forskare berättar om framgångsfaktorerna för ett lyckat införande.

Eva-Lena Eriksson. Foto: Kennet Ruona


Den höga resandeefterfrågan under rusningstid är en betydande kostnadsdrivare för kollektivtrafiken. Rusningstrafiken medför även problem såsom höga utsläpp, köer och förseningar.

Eva-Lena Eriksson, forskare vid K2 och Linköpings universitet, menar att ett effektivt sätt att sprida ut resandet i kollektivtrafiken under rusningstid är att låta olika skolor inom ett område starta vid olika tider på morgonen. Runt hälften av resenärerna som trängs på bussarna under rusningstid är nämligen elever och personal som reser till och från skolan.

Eva-Lena är en av författarna bakom en nypublicerad K2-rapport som beskriver effekterna av utspridda skolstartstider och hur man ska gå till väga för att framgångsrikt införa den här typen av åtgärder.

– Utspridda skolstartstider kan vara en effektiv åtgärd men det finns också en rad fallgropar som man måste vara medveten om vid införandet. En utmaning är att processen berör många aktörer med olika ansvarsområden och incitament att arbeta med frågan, berättar Eva-Lena Eriksson.

För att identifiera nyckeln för ett lyckat införande har forskarna genomfört intervjuer med tjänstemän från skolor, kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter som har arbetat med utspridda skolstartstider i Sverige. Resultat pekar på betydelsen av samarbete och förståelse för varandras verksamheter.

– Det är viktigt att inkludera alla relevanta aktörer från början. Skolan har ofta inkluderats sent när det redan finns en färdig lösning, med få möjligheter att komma med inspel. Elever och vårdnadshavare bör också vara delaktiga i processen, säger Eva-Lena Eriksson.

Färre bussar och bättre hälsa

Den aktuella rapporten framhäver att man genom att minska efterfrågan under rusningstid kan genomföra tidtabellsförändringar som minskar antalet bussar som behövs under ett dygn. Även små justeringar i avgångstiderna kan enligt forskningen ha stor effekt.

– En justering av avgångstiderna på upp till 15 minuter leder till en minskning i det antal fordon som behövs. I ett av de studerade trafikområdena ledde detta till en minskning av antalet fordon med hela 10 procent, säger Eva-Lena Eriksson.

Eva-Lena menar att den kostnadsminskning som uppstår genom färre fordon kan ses som en möjlighet att återinvestera resurserna för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet dygnet runt, även utanför rusningstid. Tidigare forskning visar att ett jämnt utbud över hela dygnet kan vara en effektiv åtgärd för att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken.

Utöver de ekonomiska besparingarna betonar rapporten ytterligare vinster med utspridda skolstartstider, inklusive förbättrad sömn och hälsa för ungdomar.

– Det finns mycket forskning som argumenterar för att senarelägga skolstarten för tonåringar med hänvisning till gynnsamma effekter för hälsa, välbefinnande och skolprestationer, berättar Eva-Lena.

Rekommendationer för ett framgångsrikt införande

För att säkerställa ett framgångsrikt införande av utspridda skolstartstider rekommenderar forskarna att man lägger vikt vid följande insatser:

  • Inkludera relevanta aktörer genom hela processen
  • Jobba för kontinuitet av kunnig personal
  • God kommunikation och information inom och utanför arbetsgruppen
  • Ta vara på eldsjälar
  • Skapa incitament
  • Integration av skolans verksamhetsplanering
  • Passa på vid upphandling av ny bussoperatör
  • Beakta geografiska och demografiska förutsättningar

Läs hela rapporten Att lyckas med införande av utspridda skolstartstider författad av K2-forskarna Eva-Lena Eriksson, Helene Lidestam, och Lena Winslott Hiselius för en djupare förståelse av forskningens resultat och rekommendationer.