Bättre information till resenärer minskar tågförseningar

Ruben Kuipers, doktorand på K2 och Lunds universitet, har kartlagt åtgärder för att minska trängseln på perronger och förseningar av europeiska och nordamerikanska tåg. Resultaten från kartläggningen visar att förbättrad information till resenärerna kan minska onödig uppehållstid så att tågtrafiken flyter på enligt tidtabell. Planen är att starta ett skånskt testprojekt tillsammans med miljöpsykologer från Arkitektur nästa år.  

− Det som förvånade mig mest i materialet var att resenärerna planerar var de sätter sig i tåget. Alltså, de tycks redan från början placera sig i tåget så de har kortast väg till sin slutdestination när de ska stiga av och tar mindre hänsyn till om vagnen är full eller tom. Jag åker väldigt mycket tåg själv och har aldrig tänkt på att göra så, det var en överraskande upptäckt. Det finns ju appar som visar vilka vagnar som är tomma eller fulla men resenärerna verkar bry sig mer om placeringen i tåget med tanke på sin destination än om informationen i appen, säger Ruben.

Ändra beteende med markeringar och information
− Annars är det tydligaste problemet att resenärerna stockas kring samma dörrar eller på samma ställe på perrongen, istället för att sprida ut sig. Det var väl inte ett helt förvånande resultat, men det som blev tydligt är att vi måste fokusera på att ändra på passagerarnas beteende och genom tydliga markeringar och bättre information se till att få spridning i samband med på- och avstigning och vid tågbyten, säger Ruben Kuipers.

De allra flesta förseningarna i tågtrafiken orsakas av små störningar, upp till någon minut. Flera sådana störningar ger över en längre resa en påtaglig försening. Forskning visar att tiden tågen ska tillbringa på stationen, uppehållstiden, systematiskt underskattas när tidtabeller beräknas.

Resenärerna väljer punktliga tåg
− I Sverige har vi hittills inte tagit så stor hänsyn till att tågen försenas, det kan möjligen vara en attitydfråga, att man inte riktigt tänkt på det eller att det inte setts som särskilt betydelsefullt eller möjligen som en ofrånkomlig realitet. Tågförseningar i sig är inget nytt problem, däremot kan vi konstatera att antalet resenärer har ökat konstant sedan mätningar på 1980-talet, en ökning på ungefär tre procent per år. I länder med större flöde av passagerare blir effekterna tydligare och större och där är forskningen i full gång, säger Carl-William Palmqvist, forskare vid K2 och Lunds universitet med särskilt fokus på tågtrafikens punktlighet och förseningar som handleder Ruben Kuipers.

− Om vi vill att resenärer ska välja tåg som sitt transportmedel måste tågen vara punktliga och avgå i tid. Som det är nu är det största klagomålet bland passagerarna att tågen inte går i tid. Det skapar irritation och gör att resenärer väljer andra färdmedel, säger Carl William Palmqvist.

Skånsk studie startar
Det behövs systematiska metoder för att reducera passagerarkluster och göra det tydligare för resenärer var de kan kliva på sitt tåg. En metod som redan används, till exempel på Odenplan i Stockholm, är att placera dörrar på plattformen som tydligt indikerar var man kan stiga på tåget när det anländer till perrongen.

− Nästa år drar vi igång vår studie med mätningar och observationer på skånska perronger. Med markeringar, skyltar och ljussättning ska vi testa hur vi kan påverka resenärers beteenden, säger Ruben Kuipers.

Läs studien The passenger’s influence on dwell times at station platforms: a literature review

Hör Ruben Kuipers berätta mer om sin forskning på en digital Kunskapslunch den 9 juni - The passenger’s influence on delays at train stations

Studien är kopplad till K2:s forskningsprojekt Punktlig tågtrafik i storstadsregionerna- en analys av förseningar på stationer och effekter av ändrade tidtabellsprinciper och effektiva resandeutbyten

Kontakt: Ruben Kuipers är doktorand vid Lunds tekniska högskola (Trafik och väg) vid Lunds universitet knuten till K2
e-post:ruben.kuipers@tft.lth.se