Article highlighted

Så har våra resvanor förändrats

Insikter om människors resvanor och varför vi reser som vi gör kan nyttjas för att påverka resenärers färdmedelsval och för att anpassa kollektivtrafiken efter förändrade behov. Forskare knutna till K2 har sammanställt kunskap om hur våra resvanor förändrats under de senaste årtiondena.

Människor i rörelse på en station

 

Hur vi reser har förändrats över tid till följd av bland annat ny teknologi, bättre transportsystem och socioekonomisk utveckling. Även faktorer som en växande oro för miljön och en åldrande befolkning har påverkat våra resvanor. K2:s forskare Eva-Lena Eriksson och Phil Flores har tittat på trender genom åren i relation till hur ofta vi reser, när och hur länge vi reser, var och hur långt, och med vilket transportslag.

– Vi lägger ungefär lika mycket tid på att resa nu som för några årtionden sedan, men eftersom transportslagen blivit snabbare och mer flexibla reser vi nu längre sträckor. Till följd av den ökande digitaliseringen reser den yngre generationen inte lika mycket till vardags som tidigare. Det dagliga resandet bland yngre verkar till viss mån ha ersatts av en mer globaliserad livsstil, förklarar Eva-Lena Eriksson.

Covid-19-pandemin är en faktor som påverkat människors resvanor. Studien visar exempelvis att den ökade förekomsten av distansarbete lett till minskat pendlingsresande. När man väl reser har människor i större utsträckning jämfört med innan pandemin valt att göra det utanför peaktid för att undvika trängsel.

– Under pandemin har människor blivit mer positivt inställda till bilen och mycket mer negativt inställda till att resa med kollektivtrafik. Vi ser även en ökande trend för gång som trafikslag, säger Eva-Lena.

Eva-Lenas och Phils sammanställning pekar på att andelen som arbetar hemifrån förväntas att öka efter pandemin. Framtiden verkar även innebära att människor i större utsträckning väljer att resa multimodalt och med färdmedel som gång och cykel. Det är även möjligt att andra typer av resor blir mer förekommande framöver.

– Den tid som vi lägger på resande förväntas fortsatt vara densamma, så vid färre resor till och från arbete ges det möjlighet för en ökning av andra typer av resor, exempelvis inköps- och fritidsresor, menar Eva-Lena.

– Pandemin vände upp och ned på våra vanor och visade att en snabb omställning är möjlig. Detta tillsammans med en växande klimatoro gör nuläget till ett perfekt tillfälle för transportplanerare och beslutsfattare att påverka resenärer till att skapa nya resvanor. Digitalisering i sig själv leder inte automatiskt till minskat resande - det behövs styrmedel och incitament för att påverka våra resvanor, säger Eva-Lena.

Läs mer i kunskapsöversikten om förändrade resvanor och mobilitetstjänster.

Eva-Lena Eriksson är doktorand vid Linköpings universitet.

Phil Flores är projektledare på K2 och doktorand vid Lunds universitet.