Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik: Vad avslöjar betänkandet och yttrandena om framtiden för kombinerad mobilitet?

Trots att allt fler initiativ ämnar bana väg för både offentligt och kommersiellt drivna kombinerade mobilitetstjänster, har den typen av organisationsmodell än så länge fått begränsat med uppmärksamhet från forskare. Hur så kallad ”public-private MaaS” kan realiseras och styras är därför oklart. Det här projektet adresserade den kunskapsluckan via en fallstudie av den nationella utredningen ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige från 2020, vilken konceptualiserades som ett försök att etablera public-private MaaS i Sverige.

Inspirerad av analysmetoden ”What-is-the-problem-represented-to-be” analyserade projektet först vilka problemrepresentationer och antaganden som låg till grund för det föreslagna biljettsystemet och sedan huruvida de aktörer som skickade in remissvar delade dessa problemrepresentationer och antaganden eller inte. Utifrån den analysen kunde projektet identifiera oenigheter om problem, centralisering och ansvar som centrala utmaningar för att etablera public-private MaaS. Baserat på insikter från analysen argumenterade projektet även för att en effektiv och demokratisk styrning kräver en inkluderande och pragmatisk governance-strategi. Avslutningsvis pekade projektet ut tre spår för vidare forskning: utveckling av analytiska verktyg som bättre representerar komplexiteten i att styra MaaS-utveckling, studier av hur narrativet kring MaaS påverkar dess utveckling samt analyser av governance-strategiers effektivitet i förhållande till politiska mål för MaaS.