Övrigt

K2’s research orientation is based partly on the application to create K2 which was drawn up in 2012, and partly on a series of workshops that was held during the start-up phase in 2013-2014. Researchers, representatives from public authorities at various levels, businesses and trade organisations have all participated in the formulation of K2’s research orientation. Five areas/themes have been chosen to form the foundation of the research projects done at K2. To a large extent, these five areas overlap, meaning that K2’s research projects may be linked to several fields.

I K2:s publiceringspolicy hittar du information om våra rapportserier och hur vår granskningsprocess fungerar.

”Kollektivtrafik - utmaningar, möjligheter och lösningar för tätorter” är en lärobok i kollektivtrafik som nu ges ut i en fjärde utgåva. Boken ges ut av K2 och norska Statens vegvesen i samarbete med Urbanet Analyse. Här kan du ladda ned den digitala versionen och snart kommer det också vara möjligt att köpa den tryckta boken.

Förväntningarna på att belysa sociala konsekvenser, exempelvis jämställdhet, i samband med transportplanering ökar i Sverige. Hittills har det saknats ett etablerat verktyg för att analysera hur en förändring inom transporter påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män. Detta försöker en forskargrupp vid K2, VTI och Malmö högskola råda bot på tillsammans med teknikkonsultföretaget WSP. Ett delresultat av deras arbete är en handbok om bedömning av jämställdhetskonsekvenser i transportplanering på lokal, regional och nationell nivå.

"Så kan andelen kollektivtrafikresenärer öka" är ett faktablad utgivet i K2:s serie "Kollektivtrafikforskning på 5 minuter". Faktabladet är fritt att ladda ned och sprida. Ange källa.

Uppsats belönad med K2-priset 2015. I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser.

Inom ramen för examensarbetet utreds framkomlighetsproblemen för stads- och regionbusstrafiken genom att fördröjningspunkter i Lunds tätort kartläggs och analyseras. Slutsatser som kan dras från denna studie är att bussen har svårt att hävda sig i blandtrafik trots bussprioritering. På grund av köer får inte bussarna mycket högre prioritet än bilarna och de behöver egna körfält för att bussprioriteringarna även ska fungera under rusningstid. Vidare konstateras det att korsningspunkter i allmänhet är ett problemområde för bussarna och att det är i dessa som majoriteten av de större fördröjningarna uppstår.

The Swedish public bus transport sector is showing a negative development as costs are escalating and the number of passengers is stagnating. Based on theories in Public-Private Partnerships and inter-organizational cooperation, this paper presents an exploratory study how the cooperation between public and private actors affects the quality of public bus transport. Evidence shows that the negative development in the sector is mainly due to the nature of the contracts between public and private actors. Despite the contracts, two of four cases have increased their quality and public welfare through cooperation between the actors. The results highlight the importance of customizing the cooperation based on each actors ́ driving force in the contract. Additionally are detailed goal setting and a clear inter-organizational structure strongly correlating with increased quality, finally is trust identified as a corner stone for the construction of a successful cooperation.

The aim of this thesis is to study how different boarding procedures on buses affect bus bunching, passenger travel time and waiting time, taking the effects on the whole transit network in mind. To achieve this it is important to be able to quantify the bunching problems in situations with different boarding procedures and demand. Allowing the passengers to board through all doors can in combination with a good holding strategy give large benefits in a transit network in the size of Stockholm. Even though bus bunching is a well-known phenomenon, it is seldom considered when evaluating new transit policies and this can lead to underestimation of the effects.