K2-rapporter

Kollektivtrafiken påverkas i ökad utsträckning av nya tjänster, lösningar och tekniker som växer fram inom området delad mobilitet, inklusive samåkningsappar, nya typer av bilpooler, ”mobility as a service”-koncept, smarta hyrcykelsystem med mera. Utvecklingen innebär såväl utmaningar som möjligheter. I den här rapporten studeras hur nya delade mobilitetstjänster kan kopplas till kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv och effektiv. Rapporten har författats av Alexander Paulsson vid K2 och VTI på uppdrag av Trafikanalys.

Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” (Dnr 015-03501) som är ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova. Projektet leds av Till Koglin vid Lunds tekniska högskola och är kopplat till K2:s forskningsområde Samverkan. I projektet medverkar även Ecologize AB, Malmö universitet och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Rapporten är en analys av planeringsdokument som rör cykelinfrastruktur i kommunerna Malmö, Mölndal, Norrköping, och Örebro och har författats av Christina Scholten, forskare vid K2 och Malmö universitet och Till Koglin, forskare vid Lunds tekniska högskola och knuten till K2. Henrik Hult och Niklas Tengheden, båda mastersstudenter vid Malmö universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har genomfört sammanställningen av dokumenten.

I trafiken blir det ofta köer på morgonen och på eftermiddagen när många är på väg till och från arbete och skola. Den här typen av peak-problematik skapar inte bara stress för pendlarna, utan också ökade kostnader för kollektivtrafiken. Rapporten visar att små förändringar i tidtabellen både kan minska antalet bussar och sänka kostnaderna.

Denna rapport är en del av K2:s forskningsprojekt Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling som leddes av Désirée Nilsson vid Malmö universitet. Rapporten är skriven av Erik Johansson vid Lunds universitet och Anna Anund på VTI. I rapporten belyses hur planeringen har gått tillväga kring kollektivtrafikprojektet Spårväg syd i Stockholm län.

En väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik förutsätter att olika aktörer, trots skilda roller och intressen, har förmåga att samverka med varandra. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har en central roll för att sådan samverkan ska komma till stånd. I den här rapporten sammanfattas forskningsresultat om samverkan inom kollektivtrafikområdet med särskilt fokus på de tre storstadsregionerna. Rapporten baseras på forskningsresultat från K2-projektet ”Samverkansmodeller för hållbara kollektivtrafiklösningar” som finansierats av K2 och Vinnova.

Denna rapport handlar om vad som får kommuner att investera i åtgärder som förbättrar framkomligheten för bussar. Sådana åtgärder kan utgöra ett viktigt bidrag för att förbättra kollektivtrafikens kvalitet och därmed bidra till att uppnå politiska mål om att öka resandet med kollektivtrafiken. Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för K2.

I den här rapporten undersöker vi förändringar i samhället med särskilt fokus på hur de påverkar vilken roll bussen kan komma ha i det framtida transportsystemet. Tidsperspektivet är 2030. Det kan låta avlägset men är i själva verket ett ganska kort tidsperspektiv för att diskutera större samhällsförändringar. Preliminära resultat har diskuterats i en serie workshops med experter från Sveriges Bussföretag. Ett urval av de reflektioner som framkommit vid dessa workshops återges i rapporten.

Om du bor i staden eller på landsbygden har du olika mycket tillgänglighet till kollektivtrafiken. Staten kan på flera sätt omfördela tillgängligheten för att det ska bli mer rättvist. Men vilken fördelning av tillgänglighet är rättvis och hur kan vi mäta denna fördelning? En forskargrupp vid K2 har studerat frågan.

Bussförares och tågvärdars arbete är en förutsättning för kollektivtrafikens dagliga utförande. Yrket som sådant har genomgått en förändringar under senare år och blivit allt mer ett serviceyrke och där föraren eller tågvärden förväntas serva resenärer. Det finns ett flertal studier som vittnar om att detta lett till en ökad grad av hot och våld mot förare, men där även det allmänt hårdare klimatet i samhället gör yrkesgrupper som dessa extra utsatta. I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats.

The purpose of this paper is to develop a model for welfare evaluation of fare and frequency policies for bus services in smaller or medium-sized cities handling both congestion and crowding in public transport. The model with data for the city of Uppsala. Two scenarios with marginal increases in frequencies and fares are evaluated. Then four main optimal policies are evaluated: fares with unchanged base line frequencies, frequencies with unchanged base line fares, simultaneous optimization of fares and frequencies and finally a scenario called the Pareto scenario where frequencies and fares are optimized subject to the condition that no consumer group (defined by zone, time period, origin-destination pair) should be worse of in terms of generalized cost of trip. The results indicate that there are large, seemingly robust welfare gains from reducing public transport supply in Uppsala, especially in the outer zone of the city where reductions compared to the current situation are rather drastic. In comparison, welfare gains form adjusting fares are smaller. As there are large distributional effects in the welfare optimum, introduction of such a policy it is likely to be controversial. However, in an additionally examined scenario, almost all of the potential social welfare gains from the welfare optimal scenario is achieved while no consumer in any zone or time period is worse off compared to present policy. In this scenario, the total number of public transport passengers are increased and emissions are reduced compared to the current situation.